Museer, teatrar, bibliotek och kyrkor har varit hårt utsatta i anfallen från ryska styrkor den senaste månaden.

– Vi får dagligen nya rapporter om byggnader och föremål som har skadats och förstörts. Senast förra veckan kunde kulturdepartementet bekräfta att minst 135 byggnader har skadats allvarligt, säger Elisabeth Schellekens Dammann, och tillägger att siffran förmodligen är betydligt högre.

Förstörda konstverk

Bombningen av teatern i Mariupol, där omkring 300 människor uppges ha dött, är det kanske mest uppmärksammade fallet. Men listan kan göras lång.

– Det historiska museet i Tjernihiv, med flera verk av konstnären Marija Prymatjenko, totalförstördes i början av invasionen. Vi har kloster och kyrkor som förstörts och skadats: som katedralen i Charkiv som knappt hade hunnit restaurerats sedan sist Ryssland skadade kulturarv i Ukraina för nästan hundra år sedan (återställdes 2009).

”Psykologisk krigsföring”

Att sikta in sig på ett lands kulturarv är vanligt i väpnade konflikter, säger Elisabeth Schellekens Dammann.

– Det handlar mest om en slags moralisk eller psykologisk krigföring – att sabotera och underminera en folkgrupp eller en nationell identitet. Kulturföremålen står för många av våra stora ideal.

Att avsiktligt förstöra kulturarv kan vara ett krigsbrott. När FN-organet Unesco och Ukrainas regering nu försöker skyddsmärka landets kulturarv handlar det till stor del om att utkräva ansvar av Ryssland i framtiden.

– Jag tror att det handlar om att man ska kunna samla information och data för att det eventuellt ska bli tal om krigsbrott. Ukraina och Ryssland har, precis som 130 andra länder, skrivit på Haagkonventionen 1954 som handlar om att man ska försöka skydda kultur och egendom i väpnad konflikt, säger Elisabeth Schellekens Dammann.