100 år sedan Amaltheadådet – Sveriges första politiska attentat

Uppdaterad
Publicerad

Natten till den 12 juli 1908 skakades fartyget Amalthea i Malmö hamn av en våldsam detonation. Smällen, som krävde ett dödsoffer och skadade 23, har kallats det första politiska attentatet i Sverige.

De svenska hamnarbetarna hade sommaren 1908 gått i strejk för att få bort paragraf 23 som gav arbetsgivarna rätt att leda och fördela arbetet på arbetsplatserna. När arbetsgivarna kontrade med att kalla in brittiska strejkbrytare nåddes kokpunkten.

Författaren och journalisten Yngve Tidman, som skrivit avhandlingen Spräng Amalthea, beskriver det som en hård tid med starka sociala spänningar:

-Arbetarna hatade strejkbrytarna. Det förekom många våldsbrott. Myndigheterna stödde arbetsgivarna och från arbetarnas sida fanns en grundmurad fientlighet mot både polis och militär.

Skulle skrämma strejkbrytarna

Det var i denna upphetsade stämning tre arbetslösa ungsocialister i Malmö bestämde sig för att skrämma bort de brittiska strejkbrytare som fanns ombord på logementsfartyget Amalthea.

Anton Nilson, Algot Rosberg och Alfred Stern tillhörde en grupp revolutionära socialister som krävde mer handling och mindre ord i kampen för rättvisa åt arbetarna.

Natten mellan den 11 och 12 juli skred de till verket. Med en två kilo tung, hemmagjord dynamitladdning begav de sig till Malmö hamn. Det bevakade fartyget gick endast att nå från sjösidan. Eftersom den då 21-årige Anton Nilson var den ende som var ogift och spänstig nog åtog han sig uppdraget.

Efter att ha tagit sig ut till Amalthea i en stulen roddbåt, lämnat bomben och tänt stubinen rodde han snabbt därifrån. Han hann bara ett 50-tal meter innan det small.

Skadorna blev fruktansvärda

Skadorna blev fruktansvärda. Delar av skeppet slets sönder. Kringflygande bitar av en kätting dödade en engelsman och skadade ytterligare 23 personer.

-Personskadorna blev omfattande eftersom strejkbrytarna den här natten gått upp och lagt sig på däck på grund av värmen, berättar Yngve Tidman.

Attentatsmännens tid i frihet blev kort. ”Amaltheamannen” Anton Nilson hade tappat ett avlöningskvitto med sitt namn på i båten och greps följande dag.

Trion erkände men hävdade enträget att den inte velat skada någon.

Samtliga fick hårda straff. Anton Nilson och Algot Rosberg dömdes till döden medan Alfred Stern fick livstids straffarbete.

Folkstorm av oanade mått

Även Nilson och Rosberg fick senare sina domar omvandlade till livstids straffarbete. När de unga männen slutligen frigavs 1917 var det resultatet av en intensiv kampanj. Prostestmöten i både Sverige och USA ledde till 130.000 namnunderskrifter med krav på frigivning.

-De stränga domarna orsakade en folkstorm av oanade mått. De dömda blev symboler för klassförtrycket. Även människor som tog avstånd från bomben krävde frihet för de inblandade, säger Roger Johansson, historiker vid Malmö högskola.

Attentatet mot Amalthea gav resultat på både kort och lång sikt.

-Det tog bara någon vecka så hade alla strejkbrytare ända upp i Norrlandshamnarna lämnat Sverige. I ett längre perspektiv blev Amaltheahändelserna en viktig del i den svenska demokratiseringsprocessen, säger Roger Johansson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.