Situationen har förvärrats under flera år, och fortsatte att förvärras under inledningen av 2017. Orsakerna varierar, men det är framförallt brist på sjuksköterskor som gör att sjukhusen måste dra ner på antalet vårdplatser.
Personalbrist året runt
Under januari och februari hade överbeläggningarna ökat till omkring fem per 100 disponibla vårdplatser, alltså motsvarande fem procent. Det visar siffror som SVT tagit fram med hjälp av Sveriges kommuner och landsting. I praktiken innebär det att patienter vårdas på ett sätt som bryter mot de krav på patientsäkerhet som finns.
I normala fall är det som värst under sommaren och kring årsskiften. Men på många håll är det numera brist på vårdplatser året runt. Statistiken visar också en ökning av utlokaliseringarna, det vill säga att patienter flyttas till avdelningar där det saknas specialistkompetens.
Ökad risk för vårdskador
Utlokalisering utgör en särskild patientsäkerhetsrisk:
– Vi vet att vårdskador är dubbelt så vanliga hos utlokaliserade patienter, säger Carina Skoglund, sakkunnig i patientsäkerhet på Socialstyrelsen.
I flera fall har patienter även dött på grund av plats- eller personalbrist. När tidningen Sjukhusläkaren gick igenom alla lex Maria-anmälningar från ifjol där patienten hade avlidit på sjukhus såg man att det togs upp som en orsak i 13 anmälningar, vilket motsvarar en fjärdedel av fallen.
Över hela landet
Sörmland är det landsting som sticker ut i statistiken. Där stod överbeläggningarna för tio av 100 disponibla vårdplatser i början av året. Men SVT:s genomgång visar att problemen är stora i hela landet.
I Västernorrland står överbeläggningarna för närmare tio procent. I Stockholm är siffran 2,6 procent, men den är betydligt högre på vissa sjukhus och kliniker.
På Nya Karolinska i Solna har nästan var tionde inplanerad barnoperation ställts in med kort varsel i år. En tredjedel av vårdplatserna är stängda och svårt sjuka barn tvingas vänta alltför länge på att få livsnödvändig vård. Barnläkarna på sjukhuset kallar situationen för ett haveri.
Dagliga risker
– Det är absolut en fara för patienterna. Vi tar risker i vårt dagliga arbete, säger Ulrika Bäckman, barnläkare på Nya Karolinska.
– I det värsta scenariet kommer vi inte att kunna vårda barn efter de behov som de har, det kan givetvis innebära att barn dör. Att barn vi skulle kunna rädda inte klarar sig, säger hon.
Exempel på lex Maria-anmälningar där platsbrist kan vara orsaken 2016-2017
Kirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping:
- Patient kommer till akutmottagning pga tilltagande trötthet och sjukdomskänsla. Utredning visar förändringar i lungor och lever med metastasutseende. Patient läggs in på medicinska akutvårdsavdelningen men flyttas till kirurgiska akutvårdsavdelningen på grund av platsbrist. Patienten faller i golvet under toalettbesök. Patienten avlider.
Sjukhuset i Kristianstad:
- En patient kommer in med tilltagande andningsproblem. På grund av platsbrist på intensivvårdsavdelningen fick patienten ligga kvar på akutmottagningen till dagen efter. Patienten avlider.
Medicinkliniken på Norrlands Universitetssjukhus:
- Patient med svår hjärtsjukdom inkommer på grund av andnöd. Till följd av platsbrist blir patienten inte inlagd på strokeavdelning. Patienten avlider till följd av sin hjärtsjukdom.
Neurologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset:
- Patient inkom med oklar medvetandepåverkan. Behandling fördröjdes i två dygn på grund av svårighet att få fram medicin och blodprovsanalyser under helgen. Får inte plats på intensivvårdsavdelningen. Det går inte att utesluta att patientens bestående hjärnskador hade kunnat undvikas om behandling hade skett i tid och utan avbrott.
Akutmottagningen i Huddinge:
- Patient med bland annat prostatacancer och hypertoni kommer med ambulans till akuten med diarré, kräkningar och feber. Diagnostiseras med bland annat svår blodförgiftning. I behov av syrgasbehandling. Beslut om inläggning, men på grund av behov av enkelrum får patienten stanna kvar på akuten. Han utsattes därför för risk att drabbas av flera olika typer av vårdskador.