Lagskärpningen av vapenlagen 2018 innebar bland annat att den lägsta påföljden för grovt vapenbrott höjdes från ett års fängelse till två år. Sedan dess har antalet häktade för vapenbrott ökat från 64 personer 2017 till 340 personer förra året.
– Sen är det många skjutningar ändå, men frågan är hur många skjutningar hade det varit om inte den här lagstiftningen hade funnits, säger Johan Gustafsson, verksamhetsutvecklare på polisens operativa avdelning, NOA.
Fler vapen beslagtas av polisen
Samtidigt som antalet häktningar har ökat kan man även se en ökning av antalet vapenbeslag hos polisen. Förra året beslagtogs 1305 vapen.
– Jakten på vapen är en liten pusselbit för att få slut på skjutningar förstås. Men sen är det en massa andra åtgärder som pågår där jakten på vapen är en indirekt vinst, som exempelvis den nationella insatsen rimfrost, säger Johan Gustafsson.
På Tullverket kan man inte se en ökning av vapenbeslag, utan vapeninflödet ligger på en ganska låg nivå. Förra året beslagtog Tullverket omkring 142 vapen, vilket delvis berodde på att man i stor omfattning hittade skjutvapen i samband med husransakningar.
– Det är ingen stor ström av vapensmuggling, men de få gångerna det sker så får det ju väldigt allvarliga konsekvenser, säger Stefan Granat, biträdande enhetschef Tullverket Stockholm.
Röntgar bilar på vapen
Vid tullens gränskontroller använder man sig bland annat av en mobilscanner som kan röntga bilar för att hitta vapen.
– Tullverket måste göra det vi kan för att stoppa det här dödliga våldet och det vi kan göra är att förhindra att fler vapen kommer in på den svenska marknaden, säger Stefan Granat.
Behöver göra mer
Men både Polisen och Tullverket anser att mer behöver göras för att stoppa vapnen från att komma in i Sverige.
– Det vi skulle vilja jobba mer och fokusera mer på är införsel av vapen, säger Johan Gustafsson på NOA.
– Jag tror att både tull och polis måste stärka sitt underrättelseläge kring vem det är som är i behov av vapen och vem som tar in vapen, så att vi kan rikta våra kontroller mot de personerna, säger Stefan Granat på Tullverket Stockholm.
VAPEN I SVERIGE
2018 skärptes vapenlagen i Sverige. Bland annat är lägsta påföljd för grovt vapenbrott nu två års fängelse och misstänkta kan häktas automatiskt i väntan på rättegång. Nedan visas statistik för antal häktade personer för brott mot vapenlagen, antalet misstänkta personer för brott mot vapenlagen samt polisens uppgifter över beslagtagna skjutvapen.
Antal häktade personer för brott mot vapenlagen
2017: 64 personer
2018: 320 personer
2019: 302 personer
2020: 340 personer
Källa: Polisen
Vapenbeslag, antal vapen
2015: 843
2016: 1010
2017: 1044
2018: 1180
2019: 1042
2020: 1305
1/1-30/6 2021: 475
OBS: Det finns ärenden från i år och slutet av förra året som inte inkommit till vapengruppen på NFC och således inte är registrerade, därmed är statistiken inte komplett för denna period.
Källa: Polisen