Fartygen är på pappret civila och uppträder som fiskebåtar, lastfartyg eller forskningsfartyg och kan därför röra sig fritt och angöra svenska hamnar.
Men myndigheterna är övertygade om att deras egentliga uppdrag är att spionera och rekognosera inför framtida sabotageaktioner, kan SVT visa i den undersökande dokumentärserien ”Skuggkriget” som gjorts i nära samarbete med DR, NRK och Yle.
Verksamheten har pågått sedan kalla kriget men teknikutvecklingen har gått framåt, vilket ökar de potentiella skadeverkningarna. I dag kan fartygen dolt bära med sig bland annat:
• Drönare med kameror och andra sensorer, men även sprängmedel.
• Utrustning för avlyssning, så kallad signalspaning.
• Specialförband som kan förbereda och utföra sabotageaktioner.
Intensiteten har ökat på senare år
Sedan kalla kriget har FRA, Säpo och MUST undersökt spionfartygens verksamhet i Sveriges närområde. Intensiteten gick ner under 90-talet men på senare år har det ökat igen, uppger en person med bakgrund inom en av de aktuella myndigheterna. Den stora frågan för svensk underrättelsetjänst har enligt samma källa varit om besättningen ombord på de ryska fartygen kommunicerat med individer på svensk mark.
För att ta reda på det har svenska tjänstemän arbetat intensivt med att spåra signalerna från ”professorsfartygen”.
Men någon operatör på svensk mark ska ännu inte ha lokaliserats, enligt vad som är känt.
På samma vis har svenska myndigheter lagt ner stora resurser på att under kalla kriget undersöka vissa sovjetiska fiskebåtar som man var övertygade om att egentligen sysslade med spionage eftersom de var utrustade med antenner.
27 misstänkta spionfartyg i svenskt vatten
I den nyutkomna boken ”Guide till spionernas och underrättelsetjänsternas Sverige” beskrivs hur Säkerhetspolisen spanade på sovjetiska fiskefartyg i flera års tid med utgångspunkt i Helsingborg på 80-talet.
Fartygen beordrades från Moskva och rörde sig i vad som Säpo uppfattade som misstänkta mönster till havs. Dessutom tog man upp märkbart mindre fisk jämfört med båtar från andra nationer.
Genom att analysera fartygstrafikdata har NRK kunnat identifiera 50 ryska fartyg som haft misstänkta seglingsmönster i nordiska vatten. En kartläggning av SVT Nyheter och Uppdrag granskning visar att 27 av de utpekade fartygen varit i svenskt vatten och att åtta av dem anlöpt svensk hamn. Bland dem finns fiskebåtar byggda på 70-talet, stora lastbåtar och forskningsfartyg, så kallade professorsfartyg. Ett av lastfartygen seglar just nu under ryskt beskydd mellan Turkiet och ryska hamnar i Azovska sjön i vad internationella sjöförsäkringsbranschen betecknar som en krigszon.
Svenska sårbarheter är större i dag
Men även om fiskebåtarnas uppdrag över decennierna har varit de samma så är de svenska sårbarheterna i dag större.
• Beredskapslagren för matvaror är nedlagda sedan lång tid tillbaka. I kombination med liten lagerhållning i affärer och hos grossister så är vi beroende av ett fritt flöde av varor till viktiga hamnar som Göteborg.
• Kärnkraftverken Forsmark, Ringhals och Oskarshamn är kustnära och det gäller även merparten av vindkraftverken. Slås en nod i elsystemet ut får det direkt påverkan på eltillgången och elpriset.
• Internetförbindelserna löper i stora delar genom fiberkablar på havsbotten som kan klippas eller sprängas av.
I en eventuell framtida händelseutveckling där dagens gråzonsläge gått in i högre konfliktnivå riskerar ett attentat mot någon av de här tre livlinorna att lamslå samhället.
Det gör de främmande spionfartygens verksamhet farligare än någonsin.