Agenda träffade Kerry Brown i Kina och frågade honom bland annat vilka förändringar vi kan vänta oss sedan Xi Jinping utsetts till Kinas nye president.

– Inte så mycket till en början, eftersom man eftersträvar kontinuitet. Om ett par–tre år vet vi vad han verkligen vill göra, säger Kerry Brown.

Har han visat några personliga uppfattningar i ideologiska frågor?

– Generellt är det så att om man är på väg mot ledarskap får man hålla tyst om sina personliga åsikter. Så är det i de flesta system. Han har talat en del om reformer men det har å andra sidan alla ledare… I några provinser i Shanghai har han setts som ganska ekonomiskt liberal, men vad gäller hans större idéer om att reformera sociopolitiska områden, finns det ingen egentlig ledtråd just nu.

Vad är det största hotet mot det nya kinesiska ledarskapet?

– En ekonomisk nedgång, en sådan skulle orsaka avsevärd social instabilitet. De stora hoten är om det uppstår protester och missnöje. Det handlar om en modern dynamisk ekonomi byggd på ett politiskt system från Sovjetunionen i mitten av förra seklet.

– Den stora kampen för ledarna handlar om effektivitet för att skapa tillväxt. Statliga företag måste bli mer effektiva. De reformerades på 1990–talet, men  nu behövs fler reformer, trots att de går med vinst. Tillväxten på landsbygden har varit bra de senaste åren men det kan inte fortsätta i evighet.

– Samtidigt har de statliga företagen stor politisk makt, inte minst de statliga energibolagen, de har inflytande över både utrikes– och inrikespolitiken, konstaterar Kerry Brown.

Hur allvarlig är korruptionen?

– En del säger att den utgör nästan tolv procent av BNP, andra säger att den skapar sin egen dynamik och utan den skulle mindre bli uträttat. Problemet är att den finns en cynism mot ledarskapet från allmänhetens sida. Så länge tillväxten är hög kan de acceptera korruptionen, men när tillväxten saktar ner och människor blir mer missnöjda, då blir korruptionen ett problem.

Är ledningen medveten om behovet av demokratisering?

– Medvetenheten är hög om var problemen finns. Svårigheten är politisk vilja. Var finns det politisk enighet om att få till förändringar inom dessa områden? Det är svårt för vilket system som helst, att skapa samstämmighet om förändringar. Här är det särskilt komplicerat, i ett land stort som en kontinent, med stora olikheter mellan provinserna.

Du låter inte så optimistisk om framtida förändringar?

– Det finns tre scenarier: Ett är förändring som drivs av krisen, det vore inte bra, skulle kunna bli väldigt söndrande. Det andra är status quo, men saker kan inte fortsätta på samma vis i evighet, det händer ingenstans så varför skulle det hända här. Det tredje är ”big bang”. 1978 var det ingen som förutsåg de förändringar med ekonomiska reformer som började då. Så kanske kommer vi att bli överraskade av den här nya ledningen, säger Kerry Brown.

Ett av inslagen i veckans Agenda handlar om byn Wukan, där befolkningen gjort uppror sedan lokala ledare sålt böndernas mark och behållit pengarna. Hur allvarligt är det för systemet i landet med de här små men många lokala upproren?

– Ett av Maos uttryck var att en enda gnista kan orsaka en stäppbrand. Jag tror ledarskapet är oroat över det här för ett uppror i en by kan plötsligt spridas till hela landet. Då får man ett mardrömsscenario. Jag tror vi kan få situationer där vad som först är till exempel ett konsumentuppror plötsligt blir politiskt. Det går inte att förutse. Det finns mycket ilska i samhället om kvaliteten på maten, om konsumentfrågor, byggande… Ett sådant uppror kan sprida sig och det kan ske snarare än vi kanske tror.

Se intervjun i sin helhet här ovan.

Agenda söndag 11 november kl 21.15 i SVT2: Se reportaget om byn Wukan. Efteråt kommenterar ekonomen Klas Eklund den nya ledningens betydelse för Kina och världen.