Rakhmat Akilov föds 1978 i den dåvarande Sovjetrepubliken Uzbekistan. Han växer upp i världsarvsstaden Samarkand som yngst av fyra syskon. Pappan är svetsare – ett yrke som även Rakhmat utbildat sig till – och mamman sjuksköterska. Familjen är sekulära muslimer och tillhör den tadzjikiska minoriteten i landet.
Ordnat liv
Som vuxen för Akilov ett ordnat liv i Uzbekistan med fyra barn och en hustru som sysslar med handel till Turkiet – ett land dit båda ofta reser.
Han försörjer sig som svetsare och rörmokare och reser även till bland annat Ryssland, Tjeckien och Tyskland för att arbeta. 2014 kommer han till Sverige.
Söker uppehållstillstånd
I Sverige ansöker Akilov om uppehållstillstånd. Som skäl anger han politisk förföljelse i hemlandet. Det blir nej från Migrationsverket. Akilov överklagar beslutet till domstol, men får avslag.
Akilov vill stanna i Sverige eftersom det, enligt honom själv, är farligt för honom i Uzbekistan. Bland annat hävdar han att han blivit fängslad och torterad efter en demonstration samt anklagats för att vara terrorist.
”Inte trovärdig”
Migrationsdomstolen anser inte att hans berättelse är trovärdig. I processen har Akilov använt sig av ett annat namn, Rahmatjon Kurbonov, och ett annat födelseår.
I februari 2017 kommer beslutet att han ska utvisas från Sverige, men polisen kan inte verkställa utvisningen eftersom Akilov gått under jorden.
Personer som kände Akilov har berättat för Ekot att det var när han fick nej till uppehållstillstånd som han började förändras.
Svartjobb och droger
Han försörjer sig på svartjobb i bygg- och rivningsbranschen. På drygt två månader kan han enligt egen utsago skicka hem motsvarande runt 27.000 kronor till familjen.
Akilov utvecklar också ett drogmissbruk. Av den rättspsykiatriska undersökningen framgår dock att han sporadiskt testat olika former av narkotika redan hemma i Samarkand.
Ingen ensamvarg
Av polisens förundersökning framgår att lastbilsattacken var relativt väl förberedd och att Rakhmat Akilov inte varit ensam om planeringen.
En granskning från Radio Free Europe visar att Akilov, via olika sociala medier, stått i kontakt med ett IS-nätverk verksamt i Irak och Syrien men med rötter i Tadzjikistan.
Hans telefon har använts för att registrera inte mindre än 53 sim-kort, av vilka vart och ett kunnat användas för att skapa krypterade chattkonton.
Under polisens förhör och återskapade nätkonversationer framkommer att han åtminstone sedan januari 2017 haft upprepade kontakter med IS-företrädare där han erbjudit sig att utföra en terrorattack mot svenska intressen.
Enligt åklagaren är det för att straffa Sverige, som enligt Akilov ”understödjer Nato och skickar bombtekniker till Irak och utbildar kurder”.
Rekat på tänkbara mål
Bilder från Akilovs mobiltelefon visar hur han rekognoserat på tänkbara terrormål på platser i Stockholm där många människor brukar röra sig. Han har också gjort sökningar på bland annat gayklubbar och skärgårdsbåtar för att hitta alternativa mål att slå till mot.
Under sin tid i Sverige har Akilov varit skriven i Spånga väster om Stockholm men mestadels bott på en adress i Vårberg, söder om stan. Enligt grannarna har lägenheten varit uthyrd i andra hand och ett stort antal papperslösa ska ha bott där.
Förberedde sprängladdning
Ett par veckor innan dådet köpte Akilov aceton och flaskor med butangas. Kvällen före dådet, i sitt gömställe i ett skogsparti nära Vårby gård söder om Stockholm, tillverkar han den primitiva splitterbomb han sedan försöker utlösa efter att ha rammat väggen på Åhléns varuhus.
Även under själva terrordådet, i lastbilshytten, och flykten därefter har Akilov skickat bilder och meddelanden till sina IS-kontakter. Personer som dock polisen hittills inte lyckats spåra.