De gav stöd. De gav råd. De gav sin välsignelse.

I åtalet beskrivs flera av Rakhmat Akilovs kontakter på sin mobiltelefon som ”terroristrelaterade”. De pratade och chattade med 39-åringen inför, under och direkt efter attacken på Drottninggatan i Stockholm den 7 april i fjol.

Men vilka som står bakom flera av nätprofilerna framgår inte.

Tills nu.

En kartläggning som TT publicerar tillsammans med det USA-stödda nyhetsmediet Radio Free Europe/Radio Liberty (RFE/RL), specialiserat på Centralasien, ger tydliga ledtrådar om vilka Akilov fått hjälp och stöd av.

Tyst från Sverige

Rakhmat Akilov från Uzbekistan tillhör den tadzjikiska minoriteten i hemlandet. Hans militanta kontakter är framför allt från samma etniska grupp, fast från grannlandet Tadzjikistan.

RFE/RL och TT ber därför Tadzjikistans inrikesminister Ramazon Rahimzoda att kommentera uppgifterna. Svaret blir då att landets myndigheter ”inte har fått någon förfrågan om samarbete från den svenska sidan om identiteterna på dem som anklagas för att ha väglett den uzbekiske medborgaren Rakhmat Akilov så att han kunde begå sitt terrordåd”.

Polisen har hittat en mängd kontakter på krypterade appar, som Zello och Telegram, på Akilovs telefon. Kontakterna har många gånger ett slags hedersnamn, smeknamn, såsom ”Abu Aisha” (Aishas far) och ”Abu Umar”.

Parallell Stockholm-Moskva

RFE/RL har följt dessa militanta tadzjiker i flera år. Kretsen är relativt liten och flera alias bland Akilovs kontakter är identiska med dem som används av kända IS-ledare.

– Det är vördade namn som andra tadzjikiska anhängare i den brutala och strikt hierarkiska terrorrörelsen aldrig skulle drömma om att kalla sig, säger Sirojiddin Tolibov, reporter på RFE/RL som specialiserat sig på militanta islamister från Centralasien.

En uppseendeväckande kontakt är Abu Osama Noraki. Akilov säger i förhör att han mitt under lastbilsfärden talar med just denna ”emir” (ledare). Abu Osama ”styrde mina handlingar”, säger 39-åringen.

En person med samma alias har av hemlandets myndigheter kallats ”IS farligaste rekryterare bland tadzjiker”. En uppgift från den ryska säkerhetstjänsten FSB ger dessutom en skrämmande misstänkt parallell till dådet i Stockholm: Enligt FSB var Abu Usama Noraki organisatör bakom en liga som greps i augusti 2017 då de planerade terrordåd i Moskva.

Tadzjikistans inrikesminister kan inte bekräfta att IS-ledaren Abu Osama Noraki stått i förbindelse med Akilov, däremot att han ”har deltagit i strider i Syrien och Irak och är officiellt efterlyst”.

Ledare och hatpredikant

En annan Akilov-kontakt är Abu Umar, eller bara Umar – samma alias som en känd efterlyst tadzjikisk IS-ledare enligt RFE/RL. De diskuterar bland annat Akilovs ”martyroperation”.

Abu Dovud heter en känd tadzjikisk IS-predikant, vars hatiska tal Akilov följer. Bland mobilkontakterna finns också flera varianter av namnet.

Abu Fotima kallar sig en person som Akilov kommunicerar med, även efter dådet. Abu Fotima är en av dem som godkänner hans attackplaner. Till skillnad från de andra kommunicerar Abu Fotima på ryska. Han är enligt en säkerhetskälla i Kaukasus identisk med en man från regionen som via Interpol är internationellt efterlyst av Ryssland för terrorism.

Den tadzjikiska kretsen är, enligt RFE/RL:s underrättelser, under tiden för Stockholmsdådet stationerad i Iraks näst största stad Mosul. Det är två månader innan regeringsstyrkorna återtar staden.

Gruppen strider, såvitt känt, under den mest kände tadzjikiske IS-ledaren, Gulmorod Chalimov – Islamiska statens mäktige ”krigsminister” enligt bland andra ryska UD. USA lovar tre miljoner dollar om han kan gripas. Vad denne Chalimov kan ha känt till om Akilov är dock oklart.

Livstecken i veckan

Vart alla dessa kontakter tagit vägen efter IS stora motgångar på slagfältet efter Stockholmsdådet är oklart. Chalimov påstods dödad i augusti, men det är obekräftat. Enligt Rahimzoda är det osäkert om Abu Osama Noraki lever, men enligt RFE/RL talade han den senaste veckan på en IS-kopplad Zello-kanal.

Inrikesminister Rahimov ”har inga uppgifter om att militanta tadzjiker vägledde Akilov”. På frågor om attentatsmannens mobilkontakter understryker Rahimov att ”det finns många smeknamn och det är svårt att identifiera vilka som står bakom dem”. Vanliga smeknamn kan verka svåra att knyta till specifika individer. Men enligt reportern Sirojiddin Tolibov på RFE/RL går de med stor sannolikhet att identifiera.

– Bland araber inom Islamiska staten finns det många ”Abu Umar” och ”Abu Usama”, men inte bland tadzjiker, säger han.

Säpo skriver, apropå kartläggningen, att ”förundersökningen inte ger hela bilden av den information som Säkerhetspolisen har eller vilka åtgärder vi vidtar. Därför går det inte att dra slutsatser om vad Säkerhetspolisen vet, utifrån vad som står i förundersökningen.” Underrättelsearbetet fortsätter, skriver Säpo.

De utpekade kontakterna har inte svarat på frågor om kopplingar till Stockholmsdådet.

Rättegången mot Akilov börjar på tisdag. Han är den ende som åtalas för attacken.