Tänk om det var så här när du kom in på någon av de tre av de stora bankerna i Sverige: 

– Vi erbjuder dig en ränta på 15 procent säger Swedbank  

– Det är till oss du skall komma, för vi har samma ränta som Swedbank, ropar banken SEB upphetsat till dig.

Nordea lyckas inte nå kollegornas räntesats, men klarar ändå att erbjuda dig något tvåsiffrigt, elva procent. Nu undrar du kanske vad jag hade i kaffet i morse, tvåsiffrig ränta på banken? Han måste skoja!

Men det gör jag inte – vad jag inte talade om att de var för aktieägarna som dessa närmast galna räntor (avkastning på eget kapital) erbjuds i en tid då inflationen, prisökningstakten, ligger under nollstrecket. 

För dig som kund ligger sparräntan på samma siffra som inflationen, närmare noll. Det pågår nämligen en vinstfest hos bankerna. En fest kunderna inte är inbjudna till. En fest där tre av fyra bankers utdelningsbesked inneburit att aktieägarna blivit nästan 50 miljarder kronor rikare.

Krisen gjorde bankerna lönsamma

”Man” brukar tala om att bankvinsterna ska följa den ekonomiska tillväxten som ungefär ligger på två procent i Sverige. Dessa jättevinster tycks alltså vara barn av en allt för låg konkurrens eller allt för stora risker. Den här mixen har vi sett i tidigare bankkriser.

Hur har bankerna som bara för några år sedan balanserade på ruinens brant under finanskrisen kunnat bli dessa galet lönsamma kassakor?

Förklaringarna är många. En viktig orsak är att krisen faktiskt gjorde bankerna lönsammare. Innan krisen slogs bankerna, precis som andra företag, om att ge oss det bästa erbjudandet så att vi skulle välja just deras bank. Men med krisen kom för bankerna lyckligtvis ett ”krismedvetande”.

Flera banker gjorde enorma förluster i Baltikum under finanskrisen. Så stora förluster att skattebetalarna som kollektiv garanterade alla deras affärer – tog hela risken. Bankerna kunde etablera högre utlåningsräntor med hänvisning till att krisen gjorde det dyrare att låna för dem och att de behövde bygga upp ett sargat kapital.

Kunder betalar krisräntor

Men i Sverige var det aldrig fråga om någon kris för bankerna. Miljardvinsterna fortsatte att skölja in i bankvalven, samtidigt som förlusterna i Sverige var försumbara. 

Nu några år efteråt, när läget har stabiliserats, så fortsätter svenska kunder att betala dessa krisräntor.

Låt dig inte luras av at din ränta är låg – marginalen, alltså vinsten för banken på ett rörligt lån uppgår nu till ungefär var tredje krona. Det finns nämligen inget som tyder på att de sjunkit sedan förra våren då Finansinspektionen senast räknade på bankernas bolånevinster.  

I morgon när Handelsbanken avslutar ”de fyras gängs” vinstkavalkad kan man drista sig att skalda i rutan, där räntan skulle vara, på kontobeskedet från banken:

”Ett två tre fyra – svenska storbanker äro dyra. Den som inga aktier har – hen får heller ingen ränta kvar – och står med rumpan bar”.