Coronakrisen har en oväntad effekt: en nedgång i de globala klimatutsläppen. Flygresandet rasar och industrier står stilla.
Lufthansa ställde in 23 000 flygningar efter att USA:s president bannlyst européer från USA. British Airways flaggar för liknande beslut. Norwegian har ställt in 4000 flygningar och permitterat hälften av sina anställda. Flygbilder visar hur luftrummet ovanför Kina är nästan tomt.
Inbromsningen i Kina, världens fabrik, har de senaste månaderna lett till en koldioxidminskning på 25 procent, jämfört med samma månad 2019, enligt Carbonbrief. Samma mönster kan skönjas i Italien. Enligt satellitdata har luftföreningarna över norra Italien sjunkit betydligt.
Inte så här som klimatutsläppen ska ner
Den globala hälsokris som coronaviruset har utlöst kommer att leda till betydligt lägre CO2-utsläpp under 2020. Ändå är det svårt att glädjas.
Det är inte så här som klimatutsläppen ska ner. Det mänskliga lidande som viruset för med sig är det som överskuggar allt och den ekonomiska chocken kommer drabba klimatarbetet negativt. Flygbolagen som nu blöder pengar kommer få svårt att ha råd att göra de tekniska investeringar som krävs för att erbjuda flygningar på biodiesel.
Enligt IEA, Internationella energirådet, så kommer lågkonjunkturen i pandemins spår att sänka efterfrågan på olja till den lägsta på ett decennium. Men chefen för IEA varnar för att glädjas över det som sker. Det finns inget hållbart i en nedgång som orsakas av en ekonomisk kris, menar Faith Birol.
Finns lärdomar att dra av krisen
Den ekonomiska nedgången har redan lett till att investeringar i grön teknik skjuts upp, att satsningar på solceller läggs på is. Också försäljningen av elbilar har bromsat in.
Nu ställs krav på att regeringar satsar på stimulanspaket med gröna förtecken. IEA föreslår därför att de regeringar som nu aviserar åtgärder för att hålla krisande företag under armarna ser till att det blir stöd som går till gröna investeringar. På så vis kan det bidra till övergången till en fossilfri ekonomi.
Det finns lärdomar att dra av den pågående krisen som kan komma till nytta. Enligt tidningen Scientific American studerar nu forskare hur människor svarar på en storskalig kris (coronaviruset) och hur det i sin tur påverkar våra koldioxidavtryck. I amerikanska storstäder är det allt fler som cyklar till och från jobbet.
Universitet och gymnasier växlar över till distansundervisning. Vi lever i en digital tid där möten, beslut och kommunikation kan ske via skärmar. Det leder också till minskat resande. Allt fler företag erbjuder sina anställda möjlighet att arbeta hemifrån. Men också detta kan ha sina avigsidor.
Klimatet kommer inte visa sig vara en vinnare
Om vi tillbringar mer tid hemma går det åt mer energi. Vi tycks heller inte avstå från konsumtion utan handlar mer på nätet och beställer hemkörning av mat.
När pandemin börjar klinga av kommer klimatet inte att visa sig vara en vinnare. Tidigare kriser som 11:e september och askmolnet över Europa visar att vi snabbt återgår till våra gamla mönster. Uteblivna investeringar i förnyelsebar energiteknik och det faktum att en rad globala klimatförhandlingar i FN:s regi nu ställs in är negativt för arbetet med att stävja klimatkrisen. Prisraset på olja kan på sikt kan leda till ökad efterfrågan och konsumtion och göra förnyelsebar energi mindre konkurrenskraftig.
Ändå kvarstår faktum – när vi konfronteras med ett omedelbart hot är det möjligt för alla att snabbt ändra sina beteenden. Kanske har en del av de nya vanorna, som att jobba mer hemifrån, kommit för att stanna. Vår inställning till risker kommer att förändras, oavsett om det rör en pandemi eller en global klimatkris.