Oljeborr i Bahrain. Arkivbild. Foto: TT

Analys: ”Oljepriskriget är galet, crazy, loco”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Pandemi och priskrig. Ett oljepris på minus. Det är en ding, ding värld.

Johanna Cervenka

Ekonomikommentator

En pandemi som lamslår de stora ekonomierna i världen kan i sig självt leda till prisras på världens energimarknader. Lägg till ett priskrig mellan de stora oljeproducenterna Saudiarabien och Ryssland som dumpar ut olja. Resultatet: kaos på den amerikanska energimarknaden. Amerikansk olja handlades igår under nollan för första gången någonsin. I klartext betyder det att producenter och oljetraders betalade andra på marknaden för att ta hand om deras olja. Det är galet, crazy, loco – i kategorin ”har aldrig hänt tidigare-tokigt”. 

Vill inte sitta på Svarte Petter

Det är också en indikator på läget i världsekonomin; låt oss bara konstatera att det bådar inte gott. När “allting” står stilla blir det en överproduktion av olja, och när det inte finns någonstans att lagra den i USA så vill ingen sitta på svarte petter inför de kommande månaderna. Raffinaderier är dessutom ovilliga att ta sig an råolja och göra om det till andra energislag när inte flygplanen flyger, miljarder människor låter bilen vila och lastbilar står stilla. 

Coronapandemin

Bensinpriset opåverkat

Eftersom Sverige inte köper någon olja av USA så leder inte det negativa priset direkt till någon påverkan på svenska bensinpriser. Däremot kan raset i brentolja påverka priset vid pumpen. Den ständiga brasklappen är att bensinpriset vid pumpen består av så mycket mer än bara råoljepriset – skatter, miljöskatter, raffineringskostnader – så det ska varken sänkas eller höjas lika mycket som priset på råolja. Det är redan lågt, och frågan är hur mycket lägre det kan bli.

3 000 miljarder i lån

Kraschen i globala oljepriser har dessutom spridit sig från amerikansk råolja till oljeberoende länders valutor och aktier i energibolag. För det som också oroar marknaden är att den amerikanska skifferoljemarknaden är enormt överbelånad – en subprime-liknande varböld i det amerikanska banksystemet. Enligt amerikanska tidningen Forbes har amerikanska oljeproducenter motsvarande 19 000 miljarder kronor i skulder, av varav 3 000 miljarder kronor i banklån. 

Jämförelsevis kan nämnas att subprimelånen som orsakade finanskrisen var värderade till motsvarande 13 000 miljarder kronor 2007.

Så vad kommer att hända? Optimisterna menar att det här är en papperstiger som handlar om att handlare ville minimera sina förluster och det finns fortfarande lagringsutrymme för olja i USA. Dessutom väntas President Trump snart annonsera ett storslaget räddningspaket där amerikanska staten stödköper olja. Alarmisterna menar att det är inte bara att stänga av och på oljekranarna. Att när de väl står stilla kommer många att gå i konkurs eller få svårt att starta upp igen. Priset på oljerelaterade produkter kan då mycket väl gå upp. Sa jag förresten att det är en ding, ding värld?

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Coronapandemin

Mer i ämnet