Den 23 mars är en dramatisk dag i pandemins Sverige. Statistiken visar en brant kurva: antalet nya coronasmittade på intensiven ökar med 39 procent på en enda dag. 39 nya patienter kommer in.
Det är också en dyster dag för ekonomin. Sedan stora delar av Stockholms finansmarknad åkte på sportlov en dryg månad tidigare har mer än en tredjedel av värdet på Stockholmsbörsen raderats ut i pandemiskräck.
Sedan skiljs världarna åt. Fler och fler coronasmittade behöver intensivvård. Men börsen börjar stiga.
New York-börsen har sedan botten i mars haft sin bästa 50-dagarsperiod i historien.
Först nu kommer ett bakslag. Idag rasade Stockholmsbörsen med 4,6 procent.
Men sedan bottennivån i mars har Stockholmsbörsen ändå stigit med 30 procent. Idag är den bara åtta procent lägre än årsskiftet.
Under tiden har beskeden om permitteringar, inställda aktieutdelningar och konkurser haglat tätt. Finansminister Magdalena Andersson (S) har gång på gång tagit plats vid podiet i Rosenbad och presenterat nya stödmiljarder.
OECDs färska prognos pekar på 10 procents arbetslöshet i Sverige både i år och nästa år, utan en andra virusvåg i höst. Kommer en andra virusvåg stiger arbetslösheten till 11 procent nästa år.
Stödpengar vräks ut
Så vad tänker börsen med egentligen?
Svaret får nog bli plånboken. Det vräks ut stödpengar i systemet. Mycket mer än under finanskrisen 2008-2009. Och pengarna gör tydligen sitt jobb när det gäller att hålla igång finansmarknaderna. Det allra värsta för ekonomin är om krisen övergår i finanskris. Detta har inte hänt, tack vare alla nya pengar.
Och kanske är det som en tidigare finansminister, Swedbanks ordförande Göran Persson, sa på stämman: när det finns så mycket kapital, och precis allt är osäkert, känns börsen plötsligt som det tryggaste stället för pengarna.
Men stödlån och stödpengar kan närmast liknas vid ekonomins respiratorer nu. De behövs för att hålla patienten vid liv, men det räcker inte. Det måste, efter ett tag, finnas egen livskraft.
I veckan kunde finansministern för första gången peka på en viss ljusning. Men det är, som hon själv sa, osäkra tecken. Det handlar om effekter av att länder som stängt ner börjar öppna upp. Och, för turismen i Sverige, om att regeringen nu låter folk resa här i sommar.
Viruset skapar förändringar i samhället
Men om vi ska tro att det verkligen har vänt för ekonomin, behöver vi vara ganska säkra på att det inte blir stora virusbakslag i höst, med en ny våg av nedstängningar.
Och dilemmat blir större för varje dag som går: Vilka patienter kan klara ett liv efter respiratorn?
Regeringen måste stötta företagen som finns, men samtidigt driva på för att nya företag och jobb, som efterfrågas i den nya världen efter corona, växer fram.
Och ju längre viruset härjar, desto större samhällsförändringar skapar det.
Resornas roll, distansarbete, människors förhållningssätt till varandra i det offentliga rummet, allt kan förändra vad vi efterfrågar och vilka företag som lyckas sälja det.
Vilka tjänar på det digitala?
Techjättar, som Facebook och Amazon, står för en femtedel av börsvärdet på New Yorkbörsen. De kan tjäna på att världen blir tvångsdigital. Men hur ska det gå med resten?
Trots veckans nergång har börsen tagit sig så långt bort från den riktiga världen att den vid det här laget är i en helt annan galax. En utan sjukdomsinsikt.
Därmed inte sagt att börsen har fel. Det kan för det första bara framtiden utvisa, och för det andra kan det ibland vara ett vinnande koncept att sakna sjukdomsinsikt.