En person i en ljusblå skjorta gestikulerar med handen i en inomhusmiljö, med suddig bakgrund i neutrala färger.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Löneskillnaderna innebär ”stor press på demokratin”, enligt Simon Johnson. Foto: Oscar Fries.

Ekonomipristagaren: inkomstklyftorna gynnar Trump

Publicerad

Trump har haft vind i seglen i valets slutspurt.

Men egentligen är det en längre periods ekonomisk nedgång för arbetarklassen i USA som lett fram till hans popularitet.

Det menar Nobelprisade Simon Johnson – som varnar för att utvecklingen är utmanande för demokratin.

Donald Trump har haft ett stående inledningsnummer på sina rallys: ”Vad säger ni, har ni det bättre ställt nu än för fyra år sen?”.

Underförstått: Biden/Harris har förstört er ekonomi genom tjugoprocentig inflation. Oavsett vems fel inflationen är, så är det en enorm belastning för Harris. Vanligt folk har det sämre ställt i dag än för fyra år sen.

USA-val 2024

Och inflationen har särskilt drabbat dem vars privatekonomi var svag från början. De som städar motellrummet, serverar burgaren eller staplar varor på stormarknaden har haft en mycket svag löneutveckling i flera decennier. Sedan 70-talet har deras reallöner i stort sett stått still, samtidigt som välutbildades reala löner (efter inflation) stigit stadigt de senaste 50 åren.

– Det är en stor press på demokratin, därför att det är en källa till frustration. De demokratier vi byggde i USA och Europa baseras på att vinsterna av den högre produktiviteten som industrialiseringen förde med sig kunde delas brett. Efter andra världskriget levererade man på detta. I trettio år växte ekonomin och det gynnade alla i samhället.

”Hur får vi det bättre?”

Men så fick vi ett trendbrott på sjuttiotalet, säger MIT-professorn Simon Johnson, som är en av årets mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

– När ny teknik ökar produktiviteten så är inte vinsterna av det något man delar på längre, på samma sätt. Så nu ställer folk en helt rimlig fråga: hur får vi det bättre? Och då finns det personer som inte har så vettiga förslag på hur man löser det, men vinner stöd bland folket.

Simon Johnson syftar på Donald Trump, som har en rad förslag som låter som enkla lösningar på arbetarklassens problem. Till exempel att stänga gränserna så att det blir mindre press nedåt på lönerna, införa handelstullar så att företag flyttar till USA i stället för tvärtom, och sänka skatten på dricks.

Trump gör klokt i att fortsätta tänka som utmanaren Clinton i valet 1992. På demokraternas kampanjhögkvarter hängde då en lapp på väggen som skulle påminna dem om vilken fråga det var som kunde få väljarna att byta president: ”It’s the economy stupid!”. Bill Clinton vann valet.

Mer om USA-valet och hur det påverkar ekonomin i Sverige i kvällens Agenda 21.15

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

USA-val 2024

Mer i ämnet