Den största bidragsgivaren är USA som utlovat drygt 52 miljarder euro i stöd till Ukraina. Det innefattar så väl militärt, humanitärt som ekonomiskt stöd och är nästan dubbelt så mycket som hela EU tillsammans.

– Inget EU-land kommer i närheten av USA, inte ens om vi lägger ihop alla europeiska institutioner och länder, säger Andre Frank, forskare på Kiel Institute of World Economy.

Behövs bidrag – inte lån

När det kommer till stöd från USA handlar det nästan uteslutande om donationer, medan EU erbjuder en större andel lån.

Olena Bilan är chefsekonom för den ukrainska investeringsbanken Dragon Capital och understryker hur viktigt det är att stödet kommer i form av just bidrag – inte lån.

– Även om det erbjuds förmånliga lån adderar det till Ukrainas skuldbörda. I år har statsskulden ökat från 50 procent av BNP till 80 procent och vi är bara sju månader in i kriget, säger hon.

Norge bidrar med mer än Sverige

Norge knäpper Sverige på fingrarna genom att stötta 1,38 miljarder euro jämfört med Sveriges 1,06 miljarder. Hälften av Sveriges andel kommer via EU:s stöd.

– Norge har tjänat mycket pengar på olje- och energipriserna och har mycket inkomster i sin statskassa. I många sammanhang pratar man om att Norge skulle kunna ge mer, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet.

Två länder som sticker ut från mängden är Lettland och Estland. De ger överlägset största andel av landets BNP, cirka 1 procent.

Endast fått en bråkdel

Världsekonomin går in i lågkonjunktur och länder påbörjar sin egen upprustning.

Men Olena Bilan tror inte på något minskat intresse från omvärlden, det är förseningarna som oroar henne. Av det stöd som utlovats har än så länge bara en bråkdel betalats ut.

– Utan ekonomisk hjälp måste vi finansiera budgetunderskottet genom att trycka pengar, och om vi är mitt i en finansiell kris kan vi inte göra ett bra jobb vid frontlinjen, säger Olena Bilan.

Se Ekonomibyråns senaste avsnitt ”Kriget och pengarna” i SVT play.