Räntan har varit så låg i många år att många föreningar inte behövt oroa sig för räntekostnaderna på fastigheten. Flera ekonomer och experter varnar nu för att avgifterna i föreningarna är för låga.

Jonas Gustavsson, ekonomisk förvaltare på Nabo, ett bolag som jobbar med förvaltning av bostadsrätter, menar att det är stor skillnad mellan olika föreningars ekonomi.

– Föreningarna och hushållen kommer få ett sämre kassaflöde med ökad inflation och räntekostnader. Så bostadsrättsägarna straffas både i sin privatekonomi och via sin bostadsrättsförening, som sannolikt måste höja sina avgifter.

”Väldigt låga höjningar”

För bara några veckor sen så gick också företaget Finopti ut och varnade för att bostadsrättsföreningar betalade in för lite i avgift till föreningarna.

Bostadsrättsförvaltaren Nabos data tyder på samma problem. De har gått igenom drygt 400 bostadsrättsföreningars ekonomi under fem år och många inte höjt avgifterna alls. 

– Har man haft en normal ekonomisk plan och höjt avgifterna med två-tre procent per år så behöver det inte påverka avgiften så mycket. Men i vår statistik ser vi att det varit väldigt låga höjningar, säger Jonas Gustavsson till SVT Nyheter.

En tredjedel riskerar höjda avgifter

Nationalekonomen David Sundén driver företaget Branly som ger råd till bostadsrättsföreningar anser att de flesta föreningar är välskötta. Företagets databas innehåller drygt 11 000 bostadsrättsföreningar där det finns 30 medlemmar eller fler.

– De flesta har väldigt god ekonomi. Ungefär hälften av alla föreningar klarar en räntehöjning på två procent utan att höja avgifterna.

Men om den senaste tidens negativa ekonomi fortsätter och Riksbanken får rätt i sin prognos så anser David Sundén att en tredjedel av Sveriges bostadsrättsföreningar riskerar att höja avgifterna med cirka tusen kronor i månaden för en trerummare.

– Om man ser till hela kollektivet så er jag framför mig en avgiftshöjning med 15 procent. Sedan är det stora skillnader, vissa behöver inte höja alls medan vissa får höja dem lite. De som har sämst ekonomi kan få höja med hela 30 procent, säger David Sundén.