Den nya utbetalningen av 10,3 miljarder kronor euro till Grekland blev av efter förlängda och stökiga förhandlingar.

Men med nya färska pengar redan i juni kan landet nu betala kommande skuldavbetalningar. Men det är ett plåster på vad som är en mycket sargad ekonomisk kropp.

Svårsmält ekvation

Utbetalningen sker efter att den grekiska regering röstat igenom ytterligare smärtsamma ekonomiska reformer; skattehöjningar på bland annat kaffe, tobak, internetanvändning och högre moms samt besparingar. Besparingarna kommer till genom att framförallt grekerna ska betala in mer pengar till sina pensioner – och få ut mindre pengar. En svårsmält ekvation för många.

Och överenskommelsen är långt ifrån de krav på skuldlättnad som Internationella valutafonden krävde så sent som i måndags.  Fonden har med krass tydlighet påpekat att Grekland inte har en chans att nå upp till kraven i räddningspaketet utan att skulderna minskas. Grekland har över 300 miljarder euro i statsskuld – eller motsvarande 180 procent av värdet på hela den grekiska ekonomi (BNP). Utan skuldlättnad anser IMF att skulderna ökar till galna 250 procent av BNPår  2050.

Med den utvecklingen finns lite utrymme i den grekiska statens ekonomi för annat än att betala av räntor på lån.

Tyskland motsträvigt

Det är eurozonens tungviktare Tyskland som framförallt sätter käppar i hjulet. Med federala val i oktober 2017 är den tyska regeringen rädd för väljarnas dom om någon typ av skuldavskrivning godkänns nu. I stället skjuts det upp tills Greklands nuvarande räddningspaket löper ut i mitten på 2018.

I överenskommelsen med Grekland är formuleringarna i stället medvetet vaga om hur skuldbördan ska hanteras. Nu diskuteras förlängda löptider och lägre ränta på de grekiska lånen. Det bör ses som att IMF har fått ett visst erkännande för att någon typ av skuldlättnad måste till om den grekiska ekonomin ska kunna komma upp ur avgrunden.