För drygt ett år sedan skärptes amorteringskravet, vilket innebär att den som vill låna mer än 4,5 gånger av sin årsinkomst före skatt, måste betala tillbaka ytterligare en procent i amortering.

– Det har fått effekten att våra skulder i förhållande till vår inkomst har fallit litegrann. Det är en positiv effekt och något som Finansinspektionen gärna slår sig lite grann på bröstet för, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

”Ny amorteringskultur”

I ett pressmeddelande från Finansinspektionen konstaterar myndigheten att allt fler hushåll amorterar och att man ser tecken på ”en ny amorteringskultur”.

Sammantaget köper nya bolånetagare bostäder som är 1,1 procent billigare, och de lånar i genomsnitt 1,5 procent mindre till följd av de skärpta kraven.

Effekterna har varit tydligast i Stockholm och Göteborg, där bolånen har dämpats och efterfrågan minskat enligt analysen.

Belåningsgraden ökar

Samtidigt har svenskarnas skuld i förhållande till vad deras bostad är värd ökat något. Förklaringen till det är att bostadspriserna har sjunkit, menar Frida Bratt.

– Då blir det så att graden belåning ökar, säger hon.

Bakgrunden till ett nytt amorteringskrav var att det från både Finansinspektionens och politiskt håll fanns en oro över svenskarnas skulder. För att avgöra om amorteringskravet haft avsedd effekt måste man se på saken ur flera perspektiv, menar Frida Bratt.

– Skuldkvoten har ju gått ner, och vi har kanske också fått en ökad medvetenhet om att det är viktigt att amortera. Samtidigt måste man sätta det i relation till vad effekten hade kunnat bli med en annan lösning, till exempel ett minskat ränteavdrag.