Om man inkluderar de pengar som sparats under de första tre månaderna i år ligger den samlade fondförmögenheten på över 5 600 miljarder kronor. Det handlar om privat fondsparande, om tjänstepensioner och premiepensioner.
Fondavgifterna i Sverige har minskat över tid. Samtidigt har det, även med internationellt mått, stora fondsparandet gjort att fondbranschen fortfarande tjänar mycket stora belopp.
Rejäl prispress på marknaden
Enligt fond- och försäkringsbolaget AMF:s årliga avgiftsrapport var 2019 den genomsnittliga fondavgiften 1,38 procent.
De senaste åren har det skett en rejäl prispress – framför allt för de så kallade indexfonderna som automatiskt följer börsens genomsnitt. Fond- och försäkringsbolag som SPP och Länsförsäkringar har i dag aktieindexfonder som kostar runt 0,2 procent. Statliga Sjunde AP-fondens Aktiefond sänkte avgiften i december till 0,11 procent. Nätmäklarna Avanza och Nordnet har noll-avgiftsfonder.
Berättar inte hur mycket de tjänar
Den svenska fondbranschen har historiskt varit mycket lönsam. Branschorganisationen Fondbolagens förening har mycket statistik när det gäller sparandet. Men de offentliggör inte hur mycket pengar deras medlemmar tjänar eller tar in i avgifter varje år.
Men genom att multiplicera de olika fondkategorierna som svenskarna sparar sina pengar i med den genomsnittliga fondavgiften har SVT fått fram en trovärdig siffra. Vi har använt oss av så kallade viktade avgifter och tagit hänsyn till de rabatter som finns i PPM-systemet och tjänstepensionen.
35 miljarder i avgifter
En försiktig beräkning visar då att fondspararna årligen betalar cirka 35 miljarder kronor i fondavgifter. Det är ungefär lika mycket som regeringen och staten årligen lägger på ”ekonomisk trygghet vid ålderdom” där bland annat garantipension och bostadstillägg ingår.
Fondbolagens förening vill inte kommentera uppgiften men skriver i ett mejl att summan är sannolik.
Per Wiklund, administrationschef för AMF Pension, kallar vissa höga avgifter för ”närmast bondfångeri”.
– Över tid är avgiften den viktigaste komponenten. Jag tycker att en fond inte ska kosta mer än en procent. Det finns ingenting som säger att en fond är bättre för att den har en hög avgift. Framför allt är den dyrare. Det är det enda som karakteriserar den, säger han.
Svenska fonder tre gånger dyrare än amerikanska
Konkurrens och prispress har gjort att avgifterna för amerikanska fonder har halverats på tio år. Den genomsnittliga fondavgiften var 2019 i USA 0,45 procent.
Det senaste decenniet har det blivit allt billigare för dem som vill spara i aktie- och räntefonder i Sverige och resten av EU. Sverige har nu de lägsta avgifterna i EU med en genomsnittlig fondavgift på 1,38 procent. Detta enligt AMF:s senaste avgiftsrapport som gäller år 2019.
I Sverige har den genomsnittliga fondavgiften sjunkit med cirka 20 procent på tio år. Men trots de sjunkande priserna är fondbranschen i Sverige fortfarande mycket lönsam. En bidragande orsak är att prispressen kompenserats av det kraftigt ökande fondsparandet i Sverige.
