Fastighetsskatten avskaffades 2008. Fram till dess var fastighetsskatten 1 procent av taxeringsvärdet.  

Fastighetsskatten ersattes av en kommunal fastighetsavgift på 0,75% av taxeringsvärdet med ett maxtak. Detta tak har succesivt ökat och var 2018 7 812 kronor per år.  

Förändringen gynnade, enligt SCB:s beräkning, främst kommuner i storstadsområden med en förhållandevis stor andel höginkomsttagare. Det bekräftas även av en tidigare granskning av Ekonomistyrningsverket. Till exempel innebar förändringen skattelättnader för en del villaägare i Danderyd och på Lidingö med 30 000-40 000 kronor per år tack vare maxtaket.

Mindre gynnade var främst kommuner på landsbygden där taxeringsvärdena steg relativt snabbt från låga nivåer. Det medförde att landsbygdskommunerna betalar en procentuellt större del av den totala fastighetsavgiften jämfört med andelen när Sverige hade fastighetsskatt. 

Jobbskatteavdraget infördes 2007 och har sedan utökats i omgångar, 2008, 2009, 2014 och 2019. Vid ett tillfälle, 2016, har det minskats och då för inkomster över 600 000 kronor per år. 

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion. Det minskar skatten på inkomster från förvärvsarbete och aktiv näringsverksamhet. Däremot påverkar det inte skatten på pension och ersättningar från socialförsäkringar som sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa. 

Jobbskatteavdraget är utformat så att personer med låga inkomster tjänar procentuellt på systemet. Upp till en månadsinkomst på cirka 31 000 kronor ökar jobbskatteavdraget till att som mest bli cirka 2 500 kronor i månaden. Vid månadsinkomster på över cirka 52 000 kronor börjar jobbskatteavdraget trappas av för att helt upphöra vid månadsinkomster på cirka 137 000 kronor. 

Ekonomiskt har alltså jobbskatteavdraget gynnat kommuner med en hög andel låg- och medelinkomstagare medan kommuner med många höginkomsttagare inte vunnit lika mycket på skattelättnaden. 

Statlig skatt läggs på inkomster som ligger över två belopp, så kallade skiktgränser. Vid den undre gränsen läggs 20 procent statlig skatt på och vid den övre läggs ytterligare fem procent på, kallas även värnskatt. (Värnskatten föreslås avskaffas den 1 januari 2020) 

För inkomståret 2019 höjdes den undre skiktgränsen från 455 300 kronor i beskattningsbar inkomst till 490 700 och den övre höjdes från 662 300 kronor till 689 300 (skiktgränserna gäller den som inte fyllt 65 år. För äldre personer gäller andra gränser). Det här innebär att statlig skatt börjar tas ut på vid en månadslön på omkring 42 000 kronor och värnskatt blir en verklighet vid månadsinkomster över cirka 58 600 kronor. 

Generellt gynnar höjningen av brytpunkten kommuner med hög andel höginkomsttagare. 

Från den 1 januari 2020 föreslås att den så kallade värnskatten avskaffas. Det innebär att den andra gränsen för påslag av statlig skatt tas bort. I dag betalas 20 procent statlig skatt på inkomster över 490 700 kronor och ytterligare fem procent på inkomster över 689 300. Den övre gränsen tas bort och från årsskiftet 2019/20 blir den statliga skatten som högst 20 procent. 

Förändringen gynnar tydligt de kommuner som har en förhållandevis stor andel av människor med de allra högsta inkomsterna. 

Förmögenhetsskatten avskaffades 2007. Förmögenhetsskatten beräknades varje årsskifte på en persons eller ett pars samlade förmögenhet. Som förmögenhet räknades det samlade värdet av tillgångar på till exempel bankkonton, i aktier, fastigheter, fordon och andra privata ägodelar. Skattesatsen var när den avskaffades 1,5 procent på förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner för gifta och samboende par. 

Förmögenhetsskatten kritiserades för att innehålla kryphål. Till exempel omfattade inte skatten jordbruks- och skogsbruksfastigheter och vissa typer av antikviteter behövde inte redovisas till fullt marknadsvärde. 

Generellt gynnade slopandet av förmögenhetsskatten främst storstadskommuner med en förhållandevis stor andel höginkomsttagare.