I ett videouttalande hemifrån Lissabon manar den portugisiske eurogruppschefen till kraftsamling.
– Nu behöver vi en europeisk plan för att skydda de värst drabbade och se till att den inre marknaden kommer oskadd ut ur den här krisen, säger Centeno inför tisdagens webbmöte, som väntades pågå under hela kvällen – och kanske till och med natten.
Formellt är det euroländernas finansministrar som sitter samlade vid sina datorer. Även de övriga ländernas ministrar är dock inbjudna, precis som flera av de tyngsta topparna i EU:s olika institutioner.
”Mitt budskap till EU:s finansministrar är tydligt. Transporterna i Europa måste fungera. Det är oacceptabelt att livsnödvändigt sjukvårdsmateriel stoppas vid gränserna. Nu är det dags för alla medlemsländer att ta ansvar”, säger Sveriges Magdalena Andersson (S) i ett uttalande på förhand.
Lån och löften
Finansministrarna fick den 26 mars två veckor på sig att ta fram ett ekonomiskt svar på coronakrisen. Ordern kom från EU:s stats- och regeringschefer efter ett infekterat webbtoppmöte där framför allt Italien och Spanien tryckte på för kraftfulla åtgärder – med Nederländerna och Österrike som främsta nej-sägare.
Vad som nu diskuteras är i huvudsak tre olika spår – för nationer, för företag och för enskilda. Summorna är rejäla med totalt motsvarande nästan 6 000 miljarder svenska kronor – 540 miljarder euro.
Obligationskamp
Kraftfullt och bra, tycker exempelvis Tysklands finansminister Olaf Scholz som försvarade planerna i en debattartikel i tidningar i Spanien, Italien, Frankrike, Grekland och Portugal i måndags.
Länderna i syd vill dock gå ännu längre och har upprepade gånger manat till framtagandet av gemensamma euroobligationer. Det skulle ge möjlighet för alla euroländer att låna på samma nivå – oavsett om ekonomin är stabil sedan tidigare eller härjad av eurokris och statsskuld.
Det gillas inte av till exempel Nederländerna.
-Euroobligationer vill jag inte gå in på och inte regeringen heller, säger finansminister Wopke Hoekstra enligt nyhetsbyrån Reuters.