Det räcker inte med klagomål från deltagare för att Arbetsförmedlingen ska bryta samarbetet med en etableringslots, och inte heller med missnöje eller misstankar hos den lokale arbetsförmedlaren.

– Man ska ju möta villkoren i våra avtal. Om man inte gjort det blir det en bedömning från fall till fall hur vi går vidare, säger Arbetsförmedlingens upphandlingschef Martin Kruse till SVT.

Ovanligt med avbrutet samarbete

SVT har gått igenom de åtta beslut som i år fattats gällande hävning eller uppsägning av etableringslots-företag hos Arbetsförmedlingen, och det är tydligt att ribban ligger högt för att myndigheten ska bryta samarbetet och stoppa de nyanländas möjlighet att välja det aktuella företaget. (Hävning innebär att samarbetet bryts med omedelbar verkan, medan uppsägning har en uppsägningstid.)

Det vanligaste skälet till att avtal bryts är helt enkelt att verksamheten upphört.

Missförstånd bakom två fall

I åtminstone två fall tycks det helt enkelt handla om missförstånd: lotsarna uppger själva att de avslutat sin verksamhet för länge sedan, men har blivit kvar i Arbetsförmedlingens system som sökbara och valbara för de nyanlända. Misstagen har upptäckts när sökande råkat välja dem.

I ett tredje fall har Arbetsförmedlingen upptäckt att den aktuella firman varit passiv och avregistrerad hos Skatteverket sedan 2011.

Får inte kontakt – ger bolaget frist

Ett fjärde bolag har myndigheten inte lyckats få kontakt med. Man skriver i hävningsbeslutet att man ”vid upprepade tillfällen försökt komma i kontakt med leverantören” utan att lyckas.

Men eftersom det ”eventuellt finns nyanlända placerade hos leverantören” får bolaget tre veckors frist fram till hävningen, och ”ersättning för eventuellt pågående ärenden utbetalas till och med detta datum”.

Sägs upp vid tydliga brister

Hävningar och uppsägningar av verksamma, kontaktbara bolag kräver tydliga formella brister, vilket de återstående fallen visar:

Ett bolag har vid en kontroll visat sig ha stora skatteskulder. Ett annat har använt personal som saknat den kompetens som Arbetsförmedlingen kräver, och haft brister i lokalerna som inte åtgärdats.

– Om vi till exempel upptäcker att man kommer med oriktiga intyg så ser vi allvarligare på det än om man vid ett enstaka tillfälle brustit i kontakten med en enskild deltagare, vilket kan bero på många olika saker, säger Martin Kruse.

Ett tredje bolag har lämnat in en redovisning med ”påtagliga brister” samt ”osanna uppgifter och falska intyg och dokumen”, och ett fjärde misslyckas med att visa att man på fem orter har lotsar med rätt kompetens.

Får fortsätta på andra orter

Det bolaget har därmed enligt Arbetsförmedlingen ”brutit mot avtalet och att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse” – vilket inte hindrar att man fortsätter sin verksamhet på en rad andra orter i landet. Hävningen gäller alltså bara just dessa fem orter.

Martin Kruse förklarar att det för rättssäkerheten är viktigt att fallen bedöms ett och ett.

– Om vi reder ut ett klagomål och reder ut vad som verkligen hänt på plats så betyder inte det med nödvändighet att samma brist finns på andra verksamhetsorter.

Gick i konkurs – var ändå valbart

Utöver dessa hävningar och uppsägningar har Arbetsförmedlingen sagt upp avtal med en handfull bolag som gått i konkurs.

I de flesta fallen handlar det om nyliga konkurser, men i ett fall upptäcker Arbetsförmedlingen att man haft ett bolag kvar i systemet som avregistrerades redan 2011 och som alltså varit sökbart och valbart under tre år och fem månader sedan dess.

Utöver den tuffaste åtgärden – hävning/uppsägning – kan Arbetsförmedlingen kräva rättelser av bolagen, eller sätta ett så kallat rekryteringsstopp – som innebär att man under kortare eller längre tid slutar skicka deltagare till leverantören.

Riksrevisionen kritisk

Enligt en granskning av Riksrevisionen tidigare i år användes rättelser under 2012, 2013 och 2014 (till och med maj) mot totalt 26 bolag, och rekryteringsstopp mot 31.

Riksrevisionen skrev att ”de uppföljningsverktyg som Arbetsförmedlingen kan använda inte har utnyttjas i någon hög utsträckning. Samtidigt kan konstateras att antalet uppföljningsåtgärder som vidtagits ökat successivt.”