Den senaste veckan har diskussionen om hur den delvis nedstängda ekonomin kommer att påverka Sverige när coronakrisen väl är över. Och vad som skulle hända om Sverige går åt samma håll som andra länder och inför än mer restriktioner kring hur människor kan röra sig i samhället.

Flera tunga ekonomer har varnat för förödande ekonomiska konsekvenser i coronans fotspår.

Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden, varnade härom dagen för en depression med massarbetslöshet av 30-talsmått om nedstängningen fortsätter.

Vill ha ett datum

I ett samtal i SVT:s Agenda på söndagskvällen efterlyste hon ett datum när restriktionerna kan hävas, eller i vart fall en plan för en återgång till vad hon kallade ”arbetslinjen”.

-Man kan inte fatta några som helst beslut om framtiden om man inte vet när vi kommer att komma igång igen, sade hon.

Hessius sade först att man måste få ett konkret datum. Förre statsepidemiologen Johan Giesecke ifrågasatte dock om det är möjligt.

-Om vi bestämmer ett datum, ska vi då sluta med alla åtgärder den dagen även om epidemin rasar runt omkring oss? frågade han.

Hessius övergick då till att tala om åtgärder som ska göra det möjligt att få igång verksamheter igen och nämnde ett företag i den hårt drabbade italienska staden Bergamo som ett föredöme.

-Under hela den här perioden har de haft 500 personer på företaget utan att någon har blivit smittad, de har bara tagit en hälsokontroll på vägen in, sade hon.

”Staten måste göra mer”

En annan ekonom som varnat för de ekonomiska följderna är Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, som anser att den svenska staten måste gå in med mycket större stödåtgärder än man hittills gjort. Bland annat genom lån till företag, men då utan den 6,6-procentiga ränta som gäller för uppskov med skatteinbetalningar i det första stödpaketet.  

– Man måste ta bort räntan helt. Man kan också fundera på om Riksbanken skulle kunna låna direkt till företagen, utan bankerna som mellanhand. Eller ge bankerna garantier mot förluster på kriskrediter till företag.

– Staten måste också täcka mycket mer än halva lönekostnaden vid permitteringar.

Lars Calmfors menar att Sverige, till skillnad från många andra länder, befinner sig i ett gott läge eftersom man kan utnyttja utrymmet i statsfinanserna, alltså Sveriges låga statsskuld.

– Vi har ett mycket större utrymme än många andra länder. Staten kan låna pengar till 0 procent ränta just nu. Vi skulle fortfarande ha en betydligt lägre skuldkvot än de flesta andra länder hade före krisen även om statsskulden skulle öka med 10-20 procent av BNP, alltså med 500-1000 miljarder kronor.

Uppdatering: Efter att artikeln publicerats har det framkommit att Johan Giesecke även har haft ett konsultuppdrag som senior expert för Folkhälsomyndigheten.

I klippet nedan finns en längre intervju med Kerstin Hessius från SVT:s Aktuellt i torsdags.