Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Kortare lågkonjunktur med snabbare räntesänkning”. Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet, om styrräntans påverkan på konjunkturen. Foto: Henrik Montgomery/TT

KI: Lågkonjunkturen kvar längre än väntat

Uppdaterad
Publicerad

Läget inom svensk ekonomi är fortsatt dystert – och lågkonjunkturen kommer att hänga med längre än vad man tidigare trott. Det kan öppna för snabbare räntesänkningar, enligt en ny barometer från Konjunkturinstitutet (KI).

Konjunkturbarometern undersöker månadsvis hur företag och hushåll ser på ekonomin. I september steg den marginellt och är därmed på ett dystrare stämningsläge än normalt, skriver KI i ett pressmeddelande.

I slutet av året väntas konjunkturen återhämta sig något, men enligt KI kommer den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i att hänga kvar längre än man tidigare trott. Enligt beräkningar kan det dröja tills slutet av 2026 innan det vänder.

– Det beror främst på att hushållen inte har ökat sin konsumtion. Vi har sett att hushållen har blivit mer positiva och har trott att konsumtionen skulle ta fart nu när räntorna sänktes, men det har dröjt längre, säger KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl, vid en pressträff.

KI tror dock att den låga inflationen och lägre räntor kommer att öka hushållens konsumtion i slutet av 2024, enligt deras senaste konjunkturprognos.

Sänka styrräntan

Inflationen kommer i år ligga på 1,8 procent enligt KPIF-måttet och falla till 1,4 procent 2025. Riksbanken bedöms sänka styrräntan successivt till 1,75 procent till nästa sommar, men enligt KI finns det utrymme för snabbare räntesänkningar.

KI bedömer att arbetslösheten toppar i år på 8,4 procent, och att den minskar kommande år.

Hushållen pessimistiska

För hushållen steg indikatorn för tolfte månaden i rad och visar nu på ett normalt stämningsläge. Enligt KI är hushållen dock fortsatt pessimistiska om såväl den egna ekonomin som Sveriges ekonomi, jämfört med för ett år sedan. Däremot är optimismen om framtiden stor.

– En av anledningarna till att de är pessimistiska är för att de har drabbats hårt av stigande priser, fallande reallöner och en högre ränta, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.