Förtroendet för den ryska ekonomin har gått ner kraftigt. Den ryska centralbanken har försökt hålla liv i valutan genom att stödköpa rubel en längre tid. Manövern har lyckats bromsa raset för rubeln – men den ryska krisen går djupare än så.
– Ryssland har fått en backlash på allt som heter marknadsekonomi, framför allt sedan Putin blev president på nytt 2012. Fler statsinterventioner, man ger sig på småföretagare – ingenting som kan ge tillväxt är prioriterat, säger Susanne Oxenstierna, nationalekonom på FOI och expert på rysk ekonomi.
Putin har inte visat sig
Medan ryssarna hetsshoppar – vad som helst egentligen, för att slippa en rubel man fruktar snart tappar i värde – har Vladimir Putin inte reagerat officiellt sedan den ekonomiska krisen eskalerade i måndags.
– Putin verkar väldigt okänslig för att ekonomin går åt skogen. Det verkar inte oroa honom speciellt mycket, då borde han ha hanterat situationen med östra Ukraina på ett annat sätt för att åtminstone de sanktionerna skulle lättas, säger Susanne Oxenstierna.
Hon får medhåll av Martin Kragh, ekonomie doktor vid Uppsala centrum för Rysslandsstudier:
– Putin behåller ett lugn och försöker visa en stark fasad utåt. Det ingår i rollen han spelar. Den stora osäkerheten är att det är svårt att förutsäga hur han kommer att reagera. Snart håller han sitt årliga tal till folket, kanske kommer det några nyheter då.
”Har betett sig oförutsägbart”
Enligt Martin Kragh är Putins billigaste alternativ i längden att sluta stödköpa valuta och istället låta rubeln falla. Då planar den så småningom ut, även om det sker på en lägre nivå i dag.
En svag valuta gör att allting landet importerar blir dyrare – från mat och kläder till elektronik och industrivaror. Putin vill att Ryssland ska producera inhemska varor istället, men det tar tid att ställa om. I längden riskerar man att få brist på varor och tvingas införa ransonering.
– Oron i landet är också en reaktion på att ryska myndigheter på att betett sig väldigt oförutsägbart. Centralbanken gick ut klockan ett på natten och chockhöjde räntan, sådant skapar osäkerhet, säger Martin Kragh.
Skyller på väst
Vladimir Putins mål är att sitta kvar på posten som president. Därför pekar han ut västländerna, och spekulanter i väst, som den stora boven, för att försöka avleda uppmärksamheten från de större problemen som inte har med utlandet att göra.
– Hela Ukrainakampanjen är ett sätt att få vanligt folk att tänka på annat än att deras levnadsstandard försämras. Regeringens taktik hittills är att skylla allt på väst. Och det kan väcka alla möjliga strömningar. Det är väldigt antiväst i Ryssland just nu, och inte helt lätt för utländska företag att verka, säger Susanne Oxenstierna och fortsätter:
– Putin påverkas än så länge inte så mycket av den ekonomiska situationen, men man kan ju hoppas att befolkningen reser sig.
Hur troligt är det att befolkningen gör det?
– Vi ser nu demonstrationer i samband med att Ryssland effektiviserar sjukvården. Där uttalar sig folk även mot andra saker. Men Putin har ju slagit ner väldigt hårt på demonstrationer och yttrandefriheten är väldigt inskränkt, så frågan är om man kommer att tillåta rörelsen att växa.