– Det är jättestor skillnad nu jämfört med innan räntehöjningarna. Då var föreningens ekonomi nästan en ickefråga för köparna, säger Johan Nordenfelt, informationschef på Erik Olsson Fastighetsförmedling.

Spekulanterna är särskilt intresserade av föreningens lån, säger Marcus Svanberg, VD på Länsförsäkringar fastighetsförmedling.

– Framförallt frågar folk om belåningsgraden och det fick vi inte så mycket frågor om förr.

Medan privatpersoner i större utsträckning har rörliga lån har bostadsrättsföreningar ofta lån bundna på många år. Det betyder att det fortfarande finns föreningar som har kvar billigare lån och som nu måste binda om dessa till en högre ränta.

Minskat sparande och underhåll

Bostadsrättsföreningarna tar ut de ökade räntekostnaderna genom högre månadsavgifter. Flera föreningar har också minskat sitt sparande och gör numera också lägre avsättningar för planerat underhåll, det visar en rapport från Nabo som säljer redovisningstjänster till drygt 3 000 av Sveriges bostadsrättsföreningar.

– Jag ser tydligt att behovet för avsättningar för underhållskostnader har ökat samtidigt som sparandet går ner. Detta sker trots att föreningarna har gjort rekordhöga intäktsökningar från medlemsavgifter och lokaler, säger Jonas Gustavsson, expert inom ekonomisk förvaltning hos Nabo.

Konsekvensen blir att framtida medlemmar får betala nuvarande medlemmars boende.

– Det kan ju vara svårt privatekonomiskt att motivera högre avgifter för ett underhåll som ligger 50 år i framtiden, även om det är rättvist att göra så, säger Gustavsson.

Så kan du jämföra ekonomin i bostadsrätter

Sedan 2023 finns det flera nya nyckeltal i årsredovisningarna som gör det lättare att jämföra olika föreningar med varandra.

Föreningen måste bland annat skriva ut belåningsgrad per kvadratmeter, sparande per kvadratmeter och räntekänslighet, det vill säga hur mycket avgifterna skulle behöva höjas som föreningens ränteavgifter höjs med en procent.

Vad ska man granska i en årsredovisning? Se tre tips från experterna i videon ovan.