Insatsen, som pågått hela oktober och planerats betydligt längre, har riktats in på kriminella nätverk som använt stulna kreditkortsuppgifter för att köpa kapitalvaror från onlinebutiker. I en rad koordinerade razzior shar polisen slagit till mot flera adresser dit varor levererats och gripit personerna på plats. Varorna, värda miljontals kronor, har beslagtagits.
I nuläget är 59 personer anhållna, men Europol räknar med att det blir fler. Transaktionerna kartläggs nu i flera utredningar, och arbetet med att säkra bevis fortsätter. Det är EC3, Europols center för cyberbrott, som samordnat insatserna, där även e-handlare, banker, logistikföretag och betalkortsbolag bidragit till avslöjandet av den kriminella verksamheten.
Saknas skydd utanför EU
Enligt Lotta Mauritzson på Polisens nationella bedrägericentrum är e-handeln inom EU sedan ett par år väl skyddad mot bedrägerier av den här typen:
– På alla köp på större belopp ställs krav på ytterligare en verifiering från kortinnehavaren. Men på köp från länder utanför EU saknas ofta det skyddet och man löper risk att bli debiterad för köp man inte gjort.
De länder utanför EU som ingått i den gemensamma polisinsatsen är Albanien, Bosnien-Herzegovina, Georgien, Colombia och Storbritannien. Men även EU:medlemmar som Sverige, Österrike, Tjeckien, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Lettland, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien har deltagit.
Phishing och triangulering
Enligt Europol har de kreditkort som använts i bedrägerierna stulits via så kallad phishing, där kortinnehavarna via telefon, mejl, sms eller meddelandeappar lurats att lämna ifrån sig uppgifter.
Andra kort har hamnat i orätta händer efter att hackare tagit sig in i e-handlarnas kundregister och stulit uppgifter eller via så kallad triangulering- då kriminella sätter upp fejkade e-handelssajter där godtrogna nätshoppare knappar in sina uppgifter utan att någonsin få några varor levererade.
Ofta ger kortföretagen eller bankerna ersättning till de konsumenter som kan visa att de fått sina kortuppgifter stulna – fast i slutändan är det ändå konsumenterna som står för notan via bland annat kortavgifter.