– Det är allvarligt om den ekonomiska situationen hos riskkapitalägda skolor skapar osäkerhet för eleverna om deras framtid, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S)till SVT.
Han är den minister som har ansvar för frågan om krav på välfärdsföretag.
I går visade SVTs granskning att riskkapitalägda PPS-koncernen, med 2.600 elever i bland annat Cybergymnasiet och Donnergymnasiet, gjort förluster på 130 miljoner i ägarbolaget de senaste två åren.
Det amerikanska riskkapitalbolaget Riverside, som äger skolkoncernen, har hittills skjutit till pengar för att täcka förlusterna, och har meddelat SVT via sms att man ”skjuter till mer pengar om det blir nödvändigt, vi avser inte att försätta PPS i konkurs”.
”Vi politiker har ett ansvar”
Men förra året gick två friskolekoncerner i konkurs. Den största konkursen, i riskkapitalägda John Bauerkoncernen, berörde mer än 10.000 elever i mer än 30 skolor.
– Det som hände de här eleverna är inte rimligt. Vi politiker har ett ansvar att se till att vi har regler som säkerställer kontinuitet och kvalitet i skolverksamheter, säger Ardalan Shekarabi.
I dag får inte Skolinspektionen ställa några som helst krav på skolföretag att de rättar till sin ekonomi, även om det skulle handla om överhängande konkurshot.
Det görs bara en ekonomisk bedömning när man söker nytt tillstånd att starta skola.
Detta trots att Jan Björklund redan i valrörelsen 2010 lovade skärpta krav på ägare till friskolor. Frågan hamnade i friskolekommittén som tog flera år på sig, innan man hade resultat i våras. Men då hade man lyft ut frågan om skolägare till en annan utredning – ägarprövningsutredningen – som i sin tur blev fördröjd av nya direktiv.
Björklund: Jag är självkritisk
Jan Björklund hann alltså inte med att lägga några förslag innan regeringsskiftet – trots att han var skolminister och utbildningsminister i åtta år.
– Jag har sagt många gånger att vi borde alla ha insett de här problemen tidigare och erkänt dem. Där är jag självkritisk, säger Jan Björklund.
Nu ska till slut ägarprövningsutredningen lägga sina förslag på regeringens bord strax efter årsskiftet.
Utredaren, Cristina Eriksson Stephanson, säger till SVT att man planerar lägga förslag om stabil ekonomi i friskoleföretagen, kanske genom krav på en viss mängd eget kapital. Som det är nu får inte Skolinspektionen ställa några som helst krav på skolföretag att de rättar till sin ekonomi, även om det skulle handla om överhängande konkurshot.
Nu säger civilministern till SVT att han vill att skoltillståndet kopplas till ett löpande krav på stabil ekonomi. Friskoleföretagen ska alltså kontinuerligt kunna visa upp en stabil och uthållig ekonomi, allt för att skydda elever från konkursmässiga skolor, eller skolor som tvingas till neddragningar på grund av dålig ekonomi.
– Regelverket har brister, och konkurserna visar ju att det finns brister när det gäller ekonomisk stabilitet i skolsektorn, säger Ardalan Shekarabi till SVT.
Öppnar för blocköverskridande samtal
När ägarprövningsutredningen har lagt sina förslag i början på nästa år vill Ardalan Shekarabi göra upp med allianspartierna.
– När det gäller det här vill jag gärna samtala över blockgränserna. Det här är en viktig framtidsfråga, säger Ardalan Shekarabi.
Och trots att det blivit storbråk mellan blocken under hösten och valrörelsen inför extravalet drar igång, så vill båda sidor göra upp i den här frågan. Jan Björklund hoppas att alla sex partier som stod bakom friskolekommitténs förslag förra våren ska enas.
– Jag är väldigt nöjd med att vi nådde en sexpartiöverenskommelse i friskolekommittén. Det borgar för att det går att genomföra regler i mycket bred enighet. Oavsett framtida valresultat så kommer vi få ett stabilt regelverk som är skarpare.