I våras presenterade Muhammad bin Salman Vision 2030. Saudiarabiens vice kronprins, son till kung Salman, vill göra landets ekonomi mindre beroende av oljan. Runt 90 procent av landets intäkter kommer från oljan.

En röd tråd i planen är att diversifiera och uppmuntra privata företag. Vice kronprinsen kan också tänka sig att sälja en liten andel av Saudi Aramco, världens största bolag.

Dyrare bensin

Ett omvälvande förslag är att minska vidlyftiga subventioner på bensin, el och vatten. För även om saudier lider brist på demokratiska och mänskliga rättigheter har det saudiska kungahuset varit generöst med ekonomiska förmåner. Saudier betalar ingen inkomstskatt, har gratis sjukvård och utbildning, är vana vid att bensinen knappt kostar något och att luftkonditioneringen alltid kan stå på. Nu kommer räkningarna att bli dyrare.

– De flesta saudierna är väldigt medvetna om den pressade situation man har i regionen, med krigen, konflikterna och Iran. Alla vet att oljepriset är lågt, så det är rätt tillfälle, säger Marianne Laanatza, Mellanösternkännare knuten till Lunds och Stockholms universitet.

Hon påpekar dock att den saudiska ekonomin inte är i någon akut kris. Landet har ett starkt utgångsläge och oljefonderna är välfyllda. Men oljepriset är väldigt lågt, och har varit så under en längre tid.

Fler kvinnor

I planen ingår även att fler kvinnor ska jobba. Det är inte första gången regeringen, som utses av kungen, försöker få ut kvinnor på arbetsmarknaden. Men motståndet från konservativa, religiösa krafter är kompakt.

– Saudiska staten uppmuntrar kvinnor att jobba, det som håller tillbaka dem är oftast familjen, eftersom de tycker att det är opassande, säger Thord Janson, Saudikännare på Göteborgs universitet.

Fler kvinnor än män studerar nu på saudiska universitet och många kvinnor vill jobba. Men kvinnor måste ha en mans tillstånd för att få pass, resa och till och med få vård i vissa fall. Dessutom får kvinnor inte köra bil, vilket försvårar att ta sig till arbetet, särskilt som hon inte får ha kontakt med män utanför familjen. De praktiska hindren är många och inga förslag finns om att lätta på det manliga förmyndarskapet över kvinnor.

– Kvinnor har kunnat söka jobb, men ändå inte kunnat ta det, eftersom krav på segregerade arbetsplatser inte har kunnat uppfyllas, säger Marianne Laanatza.

Rycker på axlarna

Även om landet tagit små demokratiska steg framåt på senare tid, till exempel genom lokala val, där kvinnor 2015 för första gången både fick rösta och ställa upp som kandidater, så finns ingen egentlig demokrati. Tidigare ekonomiska nedgångar har heller inte påverkat landets politik.

Västvärlden må förfasa sig över brist på demokrati och mänskliga rättigheter, avrättningar och ett samhälle byggt på sharialagar. Men Thord Janson tror inte att saudiska regimen påverkas.

– Man rycker på axlarna åt Sverige och andra länder som ställer krav på mänskliga rättigheter och fria val, även om det kan vara pinsamt och besvärande för dem i internationella sammanhang, säger Thord Janson.