För några år sedan fick Sverige nya sedlar som skulle vara väldigt säkra, enligt Riksbanken. Men antalet förfalskningsärenden hos Nationellt forensiskt centrum har ökat markant sen dess. 2019 fick de in 855 ärenden gällande sedelförfalskning. Sedlar som motsvarade ett värde på cirka 800.000 kronor. Den preliminära siffran för 2020 är 2654 ärenden med sedlar som motsvarar ett värde på över 3,2 miljoner kronor, falska 500-sedlar står för drygt 3 miljoner kronor.

Allt färre vet hur sedlar ser ut

En förklaring till att sedelförfalskningen ökar är enligt polisen att många inte vet hur sedlarna ser ut. Allt fler svenskar väljer digitala lösningar när de handlar och många kommer sällan i kontakt med fysiska pengar. Okunskapen om sedlar öppnar enligt polisen upp för dåliga förfalskningar.     

– Sannolikt beror ökningen på att det idag är möjligt att prångla ut falska sedlar av låg kvalitet i höga valörer. Dessutom sker i praktiken ingen äkthetskontroll alls av sedlarna när de används, säger Michael Johansson

Säkerhetsband och vattenstämpel 

Riksbankens sedelexpert Mårten Gomer menar att problemet kan förklaras med att få faktiskt tittar på sina sedlar.

– Tidigare förfalskade man lägre valörer, nu kan de med samma ansträngning få ut femhundralappen. 

Det finns flera detaljer som visar att en sedel är äkta. De är tryckta med en metod som ger en speciell känsla på pappret, de har vattenstämpel och på de högre valörerna finns säkerhetsband. 

– Från 100 kronor och uppåt finns ett säkerhetsband till vänster om porträttet. Om man vickar på sedeln så ser man att det rör sig i bandets tre fönster. Sen finns det en färgskiftande bild till höger om porträttet, säger Mårten Gomer.

Missa inte Kontantdöden avsnitt 4 av Ekonomibyrån. Måndag på SVT Play  och 21:45 i SVT2.