Under våren 2016 avslöjade Uppdrag granskning att Skatteverkets dåvarande överdirektör Helena Dyrssen ringt till sin före detta kollega på regeringskansliet, tidigare kabinettssekreterare Frank Belfrage, för att varna honom om att Uppdrag granskning begärt ut uppgifter om honom för ett reportage om svenskar som haft obeskattade tillgångar utomlands.
Och Helena Dyrssen ringde samtalet med generaldirektören Ingemar Hanssons goda minne.
Frank Belfrage svarade inte, men ledningen fick massiv kritik för att de försökt varna sin förre kollega.
– Det var olämpligt... Det var bättre om Helena inte hade ringt, sa Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson då.
Sekretess på offentliga handlingar
Nu kan Uppdrag granskning avslöja att ledningen ville hemlighålla telefonloggen med samtalet till Frank Belfrage, och därmed mörklägga skandalen. Det framkommer i dokument som finns i underlaget till den utredningen som riktade skarp kritik mot högsta ledningens agerande. Men underlaget belades med sekretess av Skatteverket, med motiveringen att det är internt arbetsmaterial.
– Det är en massa intern växling fram och tillbaka och den tillför ingenting, det är ju internt, säger Marie Lindström Rosandher, kommunikationsdirektör på Skatteverket.
Men beslutet har nu, efter överklagande av Uppdrag granskning, underkänts av Kammarrätten som slår fast att utredningsmaterialet är offentligt.
Diskuterade vem som skulle ringa
I handlingarna finns detaljerade beskrivningar av vad som utspelar sig när Skatteverkets högsta ledning får veta att Frank Belfrage finns med på Uppdrag gransknings lista. Så här beskriver en medarbetare det som hände.
”När jag fortfarande är närvarande utspinner sig en dialog mellan GD och ÖD som går ut på att bestämma vem som ska ringa till Frank Belfrage och berätta att UG ställer frågor om Frank.”
I utredningsmaterialet framgår också att Helena Dyrssen ville lägga sekretess på den telefonlogg som visar att hon har ringt Frank Belfrages nummer. Men det saknas lagligt stöd för detta och loggen lämnades senare ut.
Vill inte kommentera
Helena Dyrssen har slutat på Skatteverket, och meddelar per mejl att hon inte vill intervjuas. Kvar finns den högst ansvarige, Ingemar Hansson. Men han vill, trots upprepade förfrågningar, inte heller lämna någon kommentar.
Istället får Uppdrag granskning träffa Stina Ögren, tillförordnad rättschef på Skatteverket. Hon tillbakavisar att Skatteverket och högsta ledningen försökt mörklägga skandalen genom att frångå offentlighetsprincipen.
– Vi har ju de facto lämnat ut allt material, säger hon.
Men det finns handlingar som inte lämnats ut, som det mejl som generaldirektör Ingemar Hansson själv beslutade skulle undanhållas offentlighet.
Känns det inte konstigt att stå här och försöka svara, när jag egentligen vill ställa frågorna till honom?
– Nej, Ingemar Hansson anser ju att han redan har besvarat en hel del av frågorna och att det är en fråga för rättsavdelningen att prata om utlämnandeärendena, säger Stina Ögren.
Axberger: ”Det är sorgligt”
Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt som var justitieombudsman mellan 2008 och 2013, har fått ta del av de nya dokument som Uppdrag granskning fått tillgång till. Han menar att både Hansson och Dyrssen bär personligt ansvar för hur myndigheten hanterat historien.
– Jag tycker att det är sorgligt. Som JO hade jag tillsyn över Skatteverket och jag hade ingen anledning att misstro verket som sådant, så att min slutsats är att det här måste ha att göra med de personer som varit inblandade och att det är de som ska ta ansvar för det, säger han.
DETTA HAR HÄNT:
Skandalen kring Skatteverkets ledning har sin början när Uppdrag granskning under förra året arbetade med ett reportage om skatteflykt och så kallade ”självrättelser”.
Då kunde vi berätta om vår lista med nära 9 000 namn på svenskar som haft obeskattade tillgångar utomlands och som, när risken för att åka dit ökat, nu valt att ta upp sina dolda förmögenheter för beskattning, det som på Skatteverket kallas för en självrättelse.