I våras kom siffror som visar att kvinnor får betydligt mycket sämre pensioner än män. En annan grupp som ofta får det tufft som äldre är de som kommer hit i vuxen ålder.

Normalt krävs det heltidsarbete i 40 år med en genomsnittlig lön för att få en bra pension. De som kommer till Sverige i vuxen ålder hinner inte arbeta så många år, ofta har de också låga löner.

Stor grupp

Det rör sig om en stor grupp, i dagsläget är drygt 17 procent av landets 2,1 miljoner ålderspensionärer utlandsfödda.

– Om man kommer till Sverige mitt i livet och jobbar här, då kommer man sannolikt att hamna på grundtrygghetsnivån i pensionssystemet. För att få högre pension måste man spara mycket själv eller har väldigt goda inkomster, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

I början 1990-talet flydde Mirsad Filipovic, i dag 62 år gammal, och hans familj från krig och etnisk rensning i Bosnien och Hercegovina.

– Första tiden var egentligen bara rehabilitering, mental, psykisk och fysisk. Vi kom från kriget med olika traumatiska upplevelser i bagaget, säger Mirsad Filipovic.

Åter i skolbänken

Under 20 år hade han  arbetat i den bosniska kemiindustrin, men i Sverige var det svårt att få jobb i den branschen. Det gjorde att Mirsad Filipovic satte sig i skolbänken och under åtta års tid lärde han sig svenska och skaffade sig en ny yrkesutbildning.

Nu arbetar han, sedan många år, som fritidsledare och närmar sig pensionsåldern. Han sitter också i Mottala kommunfullmäktige för Socialdemokraterna, och känner med tre år kvar till pensionen en oro för hur han ska klara sig på det han får.

– Orangea kuvertet säger att när jag fyller 65 år och går i pension så är prognosen 8.900 kronor i månaden.

Under fattigdomsgränsen

Närmare en kvarts miljon svenska pensionärer lever under EU:s fattigdomsgräns, alltså mindre än cirka 11.800 kronor i månaden i disponibel inkomst. Framförallt är det kvinnor som har låga pensioner och utlandsfödda kvinnor har de allra lägsta.

Alla som inte har tjänat in en tillräcklig pension under arbetslivet kan få den statliga garantipensionen. Över hälften av alla kvinnliga pensionärer, inrikes och utrikes födda, får någon form av garantipension. Samtidigt som nästan en tredjedel av alla utrikes födda män får garantinpensionen.

Läs mer: Pension – så funkar det

Ett problem för utrikes födda är att full garantipension endast betalas ut till den som har bott i Sverige i minst 40 år. För de som inte klarar sig på den lönebaserade pensionen eller garantipensionen finns bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Nästan var tredje kvinna i den gruppen får inkomster genom de här stöden och var femte utrikesfödd man.   

Pensionsmyndighetens Ole Settergren menar att de som använder de olika tilläggen till fullo alltid landar på bottenivån som är ungefär 11.500 kronor i månaden i disponibel inkomst.

Samtidigt är det över 100.000 personer som inte har bostadstillägg, trots att de har rätt till det. En anledning är att det är krångligt att få tillägget, det enligt en rapport från Riksrevisionen.

Länder utan pensionssystem

Människor som flyttar till Sverige från andra EU- och OECD-länder kan ta med sig redan inarbetad pension. En stor del av alla som har invandrat under de senaste 35 åren har däremot kommit från länder som ofta saknar ett fungerande pensionssystem.

Det handlar om länder som Irak, Somalia, Eritrea, Syrien och Afghanistan. De som arbetade där när de var yngre kan knappast räkna med någon pensionsutbetalning från det forna hemlandet.

– Nej inte från Afghanistan, Somalia och Syrien. I Syrien har det funnits pensionssystem, men jag inte hur det fungerar i dag, säger Ole Settergren.

900 kronor – i månaden

Det finns länder, utanför EU och OECD, som betalar ut pensioner till före detta medborgare i Sverige. Ett av dem är Bosnien och Hercegovina, men därifrån kommer det väldigt låga belopp sett till det svenska kostnadsläget. Mirsad Filipovic arbetade i 20 år på den bosniska arbetsmarknaden, men får inte särskilt mycket pension för de åren.

– Den summan är katastrofal. Du får 45 kronor per arbetat år i månaden. Jag har arbetat i 20 år, så det ger 900 kronor i månaden. Man kan inte leva i Bosnien på de pengarna, inte här heller, säger Mirsad Filipovic.

Systemfel?

För två år sedan slog en statlig utredning fast att ”det är uppenbart att det allmänna pensionssystemet för många inte är en garant för en rimlig levnadsstandard”.

Frågan är om Pensionsmyndigheten ser problem med systemet när så många människor har en pension som befinner sig på lägstanivå?

– Nej, jag tycker inte det. Det finns ju en grundtrygghet, en lägstanivå. Jag har rätt svårt att se hur det går att undvika att ha det så som det är i Sverige, säger Ole Settergren.

Hos PRO, pensionärernas riksorganisation, finns det däremot de som ser problem. Bland annat Anders Thoré, sakkunnig inom pensionsfrågor. Han menar att läget är så pass kritiskt att det krävs snabba förändringar.

– Den mest akuta åtgärden är att höja bostadstilläggen. Det vill säga höja den högsta bostadskostnaden som man kan få ersättning för från 5.000 kr till 7.000 kr i månaden, säger Anders Thoré.

Räknar inte med långt liv

För Mirsad Filipovic och hans fru, som har ytterligare några år kvar att arbeta, gäller det att se över alternativen. De har talat om att flytta tillbaka till Bosnien och Hercegovina, vilket skulle innebära lägre kostnader. Men de har vänner och barn som bor i Sverige och vill helst stanna kvar.

– Jag tänker att det bara finns två alternativ som jag kan påverka själv. Sälja huset eller att ta ut tjänstepensionen under de första fem åren av min pension.

Det låter som att du inte räknar med att bli särskilt gammal?

– Ja det kan man säga, jag är realistisk. Jag tänker att om jag lever ett bra liv de första tio åren så är jag nöjd.