Kostnaden för att spara i fonder fortsätter sjunka, visar den senaste avgifts-rapporten från AMF. Den genomsnittliga avgiften för en aktiefond var 1,58 procent 2018, ned från 1,66 procent 2017 och 1,83 procent 2008.
Under de senaste 10 åren har svenska sparare därmed tjänat elva miljarder kronor på att fondavgifterna sjunkit, visar en uträkning som AMF gjort för SVT Nyheter.
– Utvecklingen drivs av ett enormt utbud, det är hård konkurrens därute. Det är större transparens med många mått som förklarar avgifter och medias intresse för frågan bidrar till att folk blir mer och mer medvetna, säger Per Wiklund, vice vd på AMF.
”Kostsamma avgifter över tid”
Om den här utvecklingen fortsätter kommer svenska sparare kunna tjäna ytterligare 33 miljarder på lägre avgifter, som gröper ur avkastningen mer än vad man kan tro.
– Över tid kan avgifterna bli mycket kostsamma. Det är en ränta på ränta-effekt: Ju längre sparande man har desto mer tar avgifterna bort från sparandet, förklarar Per Wiklund.
Men frågan är om man kan förvänta sig att avgifterna fortsätter gå ned på samma sätt framöver?
– Ja, det tror jag. Allting pekar på det. Vi ser en växande trend med stora insättningar i indexfonder och vi ser också att folk sparar mer i aktiva fonder med avgifter som är lägre än genomsnittet, konstaterar Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens Förening.
Byta till billigare fonder
Annars kan man som sparare ta saken i egna händer och byta till billigare fonder direkt. AMF-rapporten konstaterar att avgiftsintervallet är mycket brett: Från de billigaste indexfonderna som är gratis till 4,75 procent årlig avgift för de dyrast aktivt förvaltade fonderna. Den genomsnittliga avgiften för en svensk aktiefond var 2018 1,19 procent (1,58 procent för aktiefonder i stort, inklusive utländska fonder) och den genomsnittliga avgiften för en räntefond ligger på 0,98 procent.
Om man betalar mer än genomsnittet för en fond, kan man då också räkna med bättre avkastning än snittet?
– Nej, det kan man inte, säger Fredrik Nordström på Fondbolagens Förening.
Så man kan inte säga att ”man får vad man betalar för” vad gäller fonder?
– Varken det ena eller det andra, man får titta på varje fond individuellt.
Dessa antaganden har gjorts när AMF räknat ut vad svenska sparare tjänat på lägre avgifter
- Svenskars aktiesparande placeras i genomsnittlig svenskregistrerad aktiefond (ej kapitalviktat efter verkligheten).
- Sparandets kostnader är avgift plus utebliven avkastning (beräkning enligt Norman-belopp, det vill säga förväntad avkastning per år är 6 procent, ej enligt utfall i verkligheten).
- Exemplet tar inte hänsyn till de eventuella rabatter på fondavgifter som förekommer inom branschen, till exempel inom premiepensionssystemet eller upphandlad tjänstepension.
- Antaganden om de kommande tio åren och vad svenskarna väntas spara på att avgifterna fortsätter falla: Det finns inget som inte pekar på att utvecklingen med sjunkande avgifter skulle minska. Det finns konkurrens, det kommer fler och fler indexprodukter.
- Om man antar en utveckling där årliga avgifterna för svenskregistrerade aktiefonder sjunker med 2 punkter per år, dvs ytterligare 0,20 procent på nästkommande tio år skulle svenskarna spara ytterligare 33 miljarder kronor.
- Anledningen att siffran blir så mycket högre är att avgifterna tas ut i förhållande till kapitalets storlek och nu är det så mycket mer pengar i fonder än för tio år sedan.