Det är många nya bostadsrättsföreningar som är högt belånade. I går visade SVT Nyheter att det pris som säljaren vill ha ut för ett Attefallshus i Täby hamnade på hela 110 000 kronor per kvadratmeter när man tar hänsyn till skulden i bostadsrättsföreningen. Och det är många köpare som inte förstår vilken effekt en bostadsrätt med hög skuldsättning får på ekonomin.
– Det påverkar vederbörandes hela boendesituation och boendeekonomi, säger Michaël Koch som varit ordförande för den statliga utredning om hur konsumentskyddet ska stärkas vid köp av bostadsrätt. I dag köper man i viss mån grisen i säcken med de regler som gäller för närvarande. Det är nog många som inte har klart för sig var de ger sig in på faktiskt.
Skuld ska framgå
Han fick regeringens uppdrag att leda utredningen och i april förra året presenterade han en rad förslag hur man skulle stärka konsumentskyddet när man köper en bostadsrätt. Ett av förslagen var just att det skulle framgå hur mycket bostadsrättsföreningens skuld påverkar bostadsrätten. När mäklaren presenterar ett objekt ska det utöver priset per kvadratmeter även framgå hur stor skuld som bostadsrätten har till föreningen per kvadratmeter.
– Skulden kommer till utöver det pris konsumenten köper våningen för. Det är en del av köpeskillingen kan man säga. Det är jätteviktigt. Det är en del av priset helt enkelt, säger Michaël Koch.
Känslig politisk fråga
Men trots att utredningen blev klar i april förra året har det inte kommit ett lagförslag från regeringen. SVT Nyheter har i flera veckor försökt få en intervju med biträdande justitieminister Helene Fritzon (S) som är ansvarig för handläggningen. Vid första förfrågan uppmanades vi återkomma eftersom ministern var på sportlov. Nästa gång var beskedet att det inte gick för att ministern hade ett viktigt möte i Bryssel och slutligen fick SVT Nyheter veta att hon inte hade tid. Uppenbart är att utredningen har blivit en mycket känslig politisk fråga för regeringen. Det som framför allt blivit den stora stridsfrågan är utredningens förslag att kraven på avskrivningarna höjs för bostadsrättsföreningar för att klara de framtida renoveringsbehoven. Och det har branschen motsatt sig.
– Det är stora intressen på spel. För om man ställer större krav på avskrivningar betyder det att månadsavgifterna måste höjas för de boende. och höjs de kan man därmed inte heller sälja lägenheterna till samma höga pris, säger utredaren Michaël Koch.
Helene Fritzon (S) svarar
Enligt vad SVT erfar är det detta som gjort att regeringen inte vill lägga fram ett lagförslag utan att ärendet ligger kvar på justitiedepartementet för fortsatt beredning. Det betyder att det blir den regering som tillträder i höst som får ta tag i frågan.
I en skriftlig kommentar skriver Helene Fritzon (S):
”En särskilt komplicerad fråga är den om hur bostadsrättsföreningarna ska finansiera underhållet av sina byggnader. Där har bostadsrättsorganisationerna själva lämnat ett alternativt förslag till utredningen. Analysen av remissynpunkterna pågår. För närvarande går det inte att säga när ett eventuellt lagförslag kan läggas fram.”