Det blev ännu en av dessa nattliga uppgörelser. Det förra slutade med ett nej i det cypriotiska parlamentet och allmän panik på Cypern och även i EU.

Nattmanglingen då hade nämligen lett till ett förslag att strunta i den europeiska insättningsgarantin för småsparare (tillgångar upp till 100.000 euro).

Skulle banktillgångar plötsligt kunnas beslagtas i andra krisländer? I Cypern frystes alla banktransaktioner för att undvika panikuttag.

Cyperns ekonomi i gungning

Nattens uppgörelse skyddar alltså småspararna, men sätter hela det cypriotiska ekonomiska systemet i gungning.

Den finansiella sektorn har varit en ekonomisk ryggrad för landet. En sektor byggd på låga företagsskatter och höga sparräntor.

Så pass framgångsrik att den växt sig åtta gånger större än landets ekonomi, och därmed blivit omöjlig att rädda för den lilla ön och dess knappa miljon invånare.

Tar smällen själv

Nu får alltså Cypern ta en hel del av smällen själv, på ett helt annat sätt än i samband med tidigare krisuppgörelser då långivarna EU, Europeiska Centralbanken och Internationella valutafonden gått in med betydligt mer omfattande stöd och i en helt annan storleksordning.

Varför?

Troligen för att statuera exempel. Tysklands borgerlige finansminister Schäuble har mer eller mindre brännmärkt Cypern för sin lågskattemodell. Beskrivit den som ohållbar och osund. Under valåret 2013 i Tyskland har skattefrågan blivit ett viktigt argument i förhandlingarna:

– Varför ska tyskar och andra EU-medborgare som betalar höga skatter rädda ett land vars invånare och sparare, många av dem ryssar, d v s icke EU-medlemmar, har sådana skattefördelar?

”En Casinoekonomi”

Samma tongångar från det socialiststyrda Frankrike:

– En kasinoekonomi har Frankrikes socialistiske finansminister Moscovici kallat Cypern och instämt i kören av EU-länder som kräver en förändring av den cypriotiska modellen.

Och förändringen av den påskyndas helt klart av nattens uppgörelse.

Tusentals sägs upp

Landets näst största bank LAIKI avvecklas och tusentals anställda får gå. Tillgångarna i den största banken Bank of Cyprus kan komma att beskattas med upp till 40 procent i vissa fall, enligt de första beräkningarna. Åtgärder som rimligtvis kommer att skrämma nya investerare från Cypern under många år framöver.

Lägg därtill krav på höjningar av företagsskatten – visserligen ”bara” från 10 till 12,5 procent –  och av inkomstskatten och man förstår att cyprioterna kommer att gå svåra tider till mötes.

Nya nödlån kan behövas

Har då EU under ännu en stressad och pressad förhandlingsnatt ändå lyckats fatta ett ”hållbart” beslut för Cypern? Det återstår att se. Den ekonomiska recessionen kommer att bli betydande på en ö som dessutom har en mycket hög statsskuld att betala av. Risken är att nya nödlån kan komma att behövas.

Just nu är det enda ljuset på den cypriotiska himlen naturgastillgångarna som man hoppas kunna hämta utanför öns kuster. Men det ligger en bra bit fram i tiden. I bästa fall kan de första tillgångarna hämtas upp i slutet av det här decenniet.