Skatten ska dra in 2,5 miljarder euro till statskassan. Men många befarar att den tvingar fram bostadsförsäljningar hos hushåll som inte har råd att betala, vilket kan leda till kaos på en marknad frusen till is efter prisras på upp till 60 procent i de hårdast drabbade regionerna.
Samtidigt ska eurozonens regeringar – inför ett finansministermöte den 9 december – övertygas att betala ut ännu 1 miljard euro i nödlån till Grekland, trots miljardhål i nästa års budget och alla missade mål för reformer och avregleringar.
Växande risk
Costas Panagopoulous, statsvetare och chef för opinionsinstitutet Alco i Aten, tror att regeringens knappa majoritet i parlamentet kan hålla för dessa två frågor. Men därefter ser han en påtagligt ökad risk för regeringskris.
– Det kan bli nyval när som helst. Men om resultaten i EU-valet (i maj) blir väldigt svagt för regeringspartierna kan jag inte se hur koalitionen ska överleva, säger han till TT.
Efter två omvälvande nyval i maj och juni 2012 styrs Grekland av en bräcklig blocköverskridande regering med högerledaren Antonis Samaras som premiärminister. Den överlevde en förtroendeomröstning den 11 november, med stöd från 153 av 300 ledamöter.
I Alcos senaste opinionsmätning, publicerad i veckan, ser stödet ännu svagare ut. Det ledande oppositionspartiet Syriza fick mest stöd, med 28,3 procent av de tillfrågade bakom sig. Samaras parti, Ny Demokrati, fick nöja sig med 27,8 procent.
Samtidigt har koalitionspartnern Pasok, Greklands motsvarighet till Socialdemokraterna, krympt ihop till knappt 6 procent – mot nästan 44 procent i valet 2009.
Politiska mord
Enligt Panagopoulous lutar det åt att Pasok ingår en valallians med andra småpartier inför EU-valet, vilket kan splittra både partiet och regeringen.
– Jag tror att de kommer att lansera en sådan plan i december.
Det politiska klimatet har samtidigt blivit allt våldsammare. Nynazistiska Gyllene gryning ökade till cirka 9 procent i den senaste Alco-mätningen.
Partiet föll i opinionen sedan en anhängare mördat den anti-fascistiske rapparen Pavlos Fissas i september. Men sedan vänsterextremister genomförde en hämndaktion, och mördade två Gyllene gryning-anhängare i början av november, har stödet ökat igen.
Miljardhål i budgeten
Greklands krispolitik granskas just nu av en expertgrupp från den så kallade trojkan – EU, ECB och IMF. I fokus är ett finansieringshål i 2014 års budget på 1,5-2,0 miljarder euro.
Den grekiska ekonomin har efter snart sex års recession krympt med 25 procent. Nästan 1,4 miljoner invånare saknar jobb, vilket motsvarar en arbetslöshet på 28 procent.
Krisen tog fart 2010, då Grekland till följd av stora underskott och ett skenande skuldberg slogs ut från obligationsmarknaden. Sedan dess har landet under fyra olika premiärministrar och efter två nyval genomfört stora åtstramningspaket. Men många av de avregleringar och privatiseringsmål som utlovats för att få nödlån från EU och IMF har inte gått att uppfylla.
Grekland har sedan 2010 fått två stödprogram av trojkan, med totalt 240 miljarder euro i nödlån. Många räknar med att det till våren behövs ett tredje program. (TT)