Hälsobranschen har flera grenar, däribland hälsokost, träning, viktnedgång, turism och mentalt välbefinnande.

Industrin omsätter globalt 1 800 miljarder dollar årligen, enligt konsultbolaget McKinsey. Det är nästan tre gånger så mycket som hela Sveriges samlade BNP 2023.

Branschen förväntas fortsätta växa. Enbart i USA spås ”wellness” öka med 5 till 10 procent varje år, enligt McKinsey.

Särskilt generation Z och millenials lägger mer pengar på hälsa än tidigare generationer.

Risk att individen skuldbeläggs

Redan när wellnessbegreppet började etableras på 60-talet av bioteknikern Halbert L. Dunn beskrevs det som ett tillstånd där individen ska röra sig mot att nå sin fulla potential.

Men fokus på hälsa kan skapa hälsohets och bli kontraproduktivt, enligt forskaren Emma Frans.

– Blir man till exempel alldeles för fixerad vid sin sömn kan det resultera i sömnsvårigheter.

Mycket ansvar läggs i dag på individen, konstaterar Emma Frans.

– Det kan innebära att man skuldbelägger sjukdom. ”Det är ditt eget fel om du blir sjuk – för du borde ha tagit större ansvar för din egen hälsa”.

Kritiken: Handlar inte om faktisk hälsa

Journalisten Julia Skott har skrivit en bok om kroppsaktivism. Hon anser att wellness ofta har ganska lite att göra med faktisk hälsa.

– Det handlar nästan alltid om viktnedgång och att se ut på ett visst sätt.

Enligt Skott finns det en övertro på att individen kan nå den bästa versionen av sig själv. Även om alla har 24 timmar om dygnet har vissa av oss tillgång till en hel stab med hjälpredor, menar Skott.

– Beyonce kan möjligtvis bli den bästa versionen av sig själv men vi andra har extremt svårt att bli det.