På mindre än 25 kvadrat kvadratmeter bor Francisc Varga och hans familj på sex personer. Hans grannar och många andra familjer i området blev 2010 vräkta från sina lägenheter i staden Cluj, som ligger ett stenkast bort. Det de inte visste då var att de skulle bli tvångsförflyttade till en kåkstad intill en soptipp – Pata Rât – utan rinnande vatten och utan toalett.
13 år senare bor romerna kvar här. Men EU har sedan Rumänien blev medlemmar 2007 försökt ändra på det. Unionen ställde då krav på att Rumänien måste ta hand om sin befolkning – bland andra romerna.
En handlingsplan utformades för hur man skulle säkerställa romernas tillgång till utbildning, sjukvård, arbete och bostäder, bland annat genom olika projekt. De skulle finansieras genom medel från EU:s strukturfonder. Men för att få implementera pengarna krävs att det finns en politisk vilja att genomföra en satsning, och det måste finnas pengar till delfinansiering. Något som saknas i Rumänien.
Rumänien ett av Europas mest korrupta länder
När den politiska viljan i Rumänien lyser med sin frånvaro försöker landets hjälporganisationer råda bot på ojämlikheten genom att satsa på olika projekt. Något de lätt tröttnar på när de behöver ligga ute med pengar – som de kanske aldrig får tillbaka när medlen fastnar i den byråkratiska statsapparaten.
Med värdet 46 av 100 i Transparency Internationals korruptionsmätning är Rumänien fortfarande ett av Europas mest korrupta länder. Ansökningsprocesser om att få tillbaka pengar kan ta år istället för veckor.
Samtidigt har en del projekt som genomförts varit helt verklighetsfrånvända – till exempel ett som skulle syfta till att integrera romerna – men gick ut på att ge icke simkunniga ett diplom efter en dykarkurs.
Se hur Francisc Varga och hans familj lever i klippet ovan. SVT har sökt borgmästaren i Cluj som avböjer intervju.