• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Experter tror att kidnappningsbreven är en del av ett vilseledningsförsök skrivet på medvetet dålig norska.

Experten om kidnappningsbrevet: ”Använt dålig norska med flit”

Uppdaterad
Publicerad

Norska VG har kommit över det misstänkta kidnappningsbrevet i Hagen-fallet.

På skranglig norska ges Tom Hagen instruktioner för hur han ska få tillbaka sin fru – men experter tror att den dåliga norskan kan vara fejkad.

– Avsändaren kan mycket norska, säger hotbrevsexperten Tanya Karoli Christensen till tidningen.

När historien om den spårlöst försvunna Anne-Elisabeth Hagen började i oktober 2018 förklarade Anne-Elisabeths make Tom Hagen för polisen att han i sitt hem hade hittat ett fem A4-sidor långt brev från personer som påstod sig ha kidnappat hans fru.

VG har kommit över en kopia av brevet och har gjort en rekonstruktion av det.

Anne-Elisabeth Hagen

Brevet innehåller instruktioner för hur Tom Hagen ska bete sig och hur han ska betala lösensumman. Kidnapparna gör klart för honom att de vill ha betalt i kryptovaluta, och får de inte pengarna så dör Anne-Elisabeth.

Tom Hagen fortfarande misstänkt

Fallet blev inte känt för allmänheten förrän tio veckor efter Anne-Elisabeths försvinnande och hotbreven utreddes av polis i hemlighet.

Breven är skriven på en norska som ibland är korrekt och ibland felaktig, flera gånger används svensk stavning på ordet ”vill” och ibland förekommer svensk meningsuppbyggnad:

– Vi har din kona Elisabeth. Om du vill se henne igjen. Du vill lese och følg instrukstioner perfekt.

”Avsändaren kan mycket norska”

Den norska tidningen har låtit Tanya Karoli Christensen, expert på hotbrev vid Köpenhamns universitet, analysera breven.

– Avsändaren kan mycket norska, och det indikerar att personen avsiktligt försöker visa att han eller hon inte är norsk, säger Christensen, som också reagerar på användandet av orden ”vill” och ”till”:

– De är skrivna med två ”L”. Det kunde ha varit svenska eller engelska. Samtidigt stavas ”skal” (norska för ”skall”) korrekt med ett ”L”.

Christensen tycker även att det verkar som att personen eller personerna som har skrivit brevet har kunskap om kryptovaluta.

I brevet finns specifika bitcoin-koder som ska användas för kommunikation med den påstådda motparten.

– Författaren till brevet verkar mycket väl förberedd, en som vet hur den här världen fungerar och som har förberett sig ordentligt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Anne-Elisabeth Hagen

Mer i ämnet