”I min faders hus finns många rum” står det i Bibeln och det verkar vara ungefär så de flesta svenskar väljer att tolka kristendomen – att det finns många rum och utrymme att fritt tolka vad man vill tro på.

Erika Willander, forskare i sociologi, har i sina studier sett att det har blivit viktigt för svenskar att markera att man formulerat sin tro själv.

– Det är viktigt för legitimiteten i Sverige att man har formulerat sin tro själv, att det inte är någon som har prackat på mig den. Det är specifikt för de som tillhört den lutherska kyrkan, säger hon.

Stora skillnader mellan män och kvinnor

I studier som gjorts de senaste åren uppger stadigt drygt 40 procent av svenskarna att de har någon form av tro. En ny studie från SIFO, som gjorts på uppdrag av Svenska kyrkan, följer samma mönster. Studien visar dock att skillnaderna mellan män och kvinnor är stora.

Av kvinnorna är det 27 procent som anger att de inte tror på någon gud överhuvudtaget, motsvarande siffra för männen är 41 procent.

– Det vi kunde se i studien är att kvinnor är mer engagerade och i högre grad har en kristen tro. Allt färre kvinnor uppger att det inte tror på något alls. Dessutom är det en större andel kvinnor som har medlemskap i Svenska kyrkan, säger Pernilla Jonsson. 

Många svarar svävande

Totalt uppger 43 procent av svenskarna att de tror på gud, men bara nio procent av dessa svarar att de tror på en opersonlig högre makt, de flesta svarar mer svävande att gud snarare är något inom varje människa än något utanför.

Enligt Erika Willanders forskning om svenskar och tro handlar det om att man vill visa att man inte är fast i en specifik tradition.

– Religion finns verkligen i Sverige, många har en åsikt, många är övertygade om vad de tycker hur man utövar på ett bra sätt. Men man vill visa att man är öppen, säger hon.

Ära vare gud i höjden, detta har jag gjort i slöjden

Vad det stora gapet mellan män och kvinnors tro beror på är svårt att svara på, enligt Pernilla Jonsson. Men hon tror att en förklaring till att allt fler kallar sin tro för ”något” kan ha samband med att skolan inte längre lär ut kristendom specifikt.  

– När skolan slutade med kristendomsundervisning så tog ingen annan sig an den rollen och därför har kunskapen om religion och kristendom minskat. Det kan vara så att många är osäkra på språkbruket kring andliga frågor, där behövs det utbildning för att utveckla sina tankar, säger hon.

Enligt Erika Willander kan skillnaden även bero på förväntningar och könsroller.

– Det ser vi nästan alltid i stora enkätundersökningar – att kvinnor svarar att de är mer religiösa än män. Jag tror att det kan bero på att det är mer associerat med att vara kvinna, att det har med könsroller att göra.