Johan Söderman är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet och har forskat om hiphopkulturen under många år.

– Hiphop speglar samhällsutvecklingen men är så mycket mer än gangsterrap, även om just den subgenren är kommersiellt framgångsrik och har många lyssnare i Sverige i dag.

Han har bland annat utvärderat hiphopverksamheter vid olika studieförbund där ungdomar fått skapa och uttrycka sig genom hiphopens olika former. Förutom att lära sig hantverket så tränas även andra förmågor som får dem att växa enligt Johan Söderman, som bland annat pekar på den lärlingsstruktur som finns inom hiphopen.

Kan verka brottsförebyggande

Mötet med positiva förebilder inom hiphopmiljöerna kan i förlängningen även verka brottsförebyggande, fast det är svårt att kunna mäta sådana effekter exakt säger Johan Söderman. Men vilsna ungdomars kontakt med vuxna som kan visa på alternativa vägar och väcka både ett språkligt och samhälleligt intresse har betydelse menar han.

I debatten om gangsterrappen har en del framgångsrika rappare med ett kriminellt förflutet hävdat att hiphopen snarare är en väg in i kriminalitet på grund av kraven på äkthet, att man måste leva det liv man rappar om för att vara trovärdig och framgångsrik.

– Det är en ohållbar och tragisk utveckling som förhoppningsvis nått sin yttersta gräns efter den senaste tidens tragedier, säger Johan Söderman, som även menar att konsumenterna behöver rannsaka sig själva.