Länge kunde man bara vara beroende av substanser som alkohol eller andra droger, åtminstone från officiellt håll. Inte av beteenden som överdrivet spelande.

Men 2018 kom beskedet från WHO som splittrade forskarvärlden: Datorspelsberoende är en sjukdom.

Hönan-och-ägget-problematik

En debatt som funnits i många år fick nytt liv: Vad är hönan och vad är ägget?

Är det de som mår dåligt som har lättare att fastna i beroende, eller är det datorspelandet som gör att man mår dåligt?

– Vi vet faktiskt inte. Jag skulle luta åt att det är större sannolikhet att man kan hamna i ett beroende om man har annan typ av problematik. Att man är mobbad eller har det jobbigt hemma på olika sätt, sa Sofia Vadlin, med lic och doktorand till SVT Nyheter Västmanland 2016.

”Behöver egentligen följa personer över tid”

Annika Hofstedt, enhetschef på Mottagningen för spelberoende och skärmhälsa vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, ser ett behov av mer forskning.

– Man behöver egentligen följa personer över tid och se vad som kommer först, och det finns inte jättemånga studier på det än så länge, säger hon.

Samtidigt ser hon en poäng med att behandla själva datorspelandet.

– När vi erbjuder behandling för datorspelandet ser vi en effekt på omfattningen av spelandet. Det är någonting som ändå talar för.

30 procent skeptiska

I en studie från 2019 där 214 forskare och andra experter inom fältet deltog uttryckte en knapp majoritet, 56 procent, stöd för WHO:s diagnos. 30 procent var skeptiska till om datorspelsberoende borde ses som ett psykiskt problem alls.

En knapp majoritet var oroliga över att diagnosen kunde leda till att friska barn skulle börja ses som sjuka.

Hur gick det till när datorspelsberoende blev en diagnos? Se tidslinjen i klippet.