Netanyahu sa bland annat att han vill införa ”israelisk suveränitet” i Jordandalen och över Döda havets norra del.
Varför kommer uttalandet nu?
– Benjamin Netanyahu slåss för sin politiska överlevnad. Om en vecka är det val i Israel – ett nyval som utlysts eftersom Netanyahu misslyckades med att bilda regering efter valet i april i våras. Genom att lova att annektera Jordandalen hoppas han vinna högerväljare vars stöd han kommer att behöva om hans Likudparti ska kunna bilda en koalitionsregering. Netanyahu säger att den fredsplan som USA:s president Donald Trump väntas presentera inom kort är ett ”historiskt tillfälle” att vidta de här åtgärderna. Netanyahu gjorde ett liknande uttalande två dagar före valet i våras.
Kort efter uttalandet rapporterade flera internationella nyhetsbyråer att han fick avbryta ett kampanjmöte, anledningen var obekräftade uppgifter om raketattacker från Gaza.
Uttalandet har fördömts av Saudiarabien som kallar utspelet en ”farlig upptrappning” av Palestinakonflikten.
Vilka andra reaktioner har uttalandet väckt?
– FN:s talesperson Stephane Dujarric kallar förslaget för förödande för fredsförhandlingarna. Också EU är skarpt kritisk och säger i ett uttalande att förslaget skulle underminera livskraften i en tvåstatslösning och utsikterna för en varaktig fred. Den palestinske diplomaten Saeb Erekat säger att en annektering skulle ”begrava varje chans till fred”.
Det är i nuläget oklart exakt hur stor del av Jordandalen som Netanyahu verkligen avser.
Vilken status har området han talar om idag?
– Jordandalen utgör ungefär en tredjedel av Västbanken, som Israel ockuperade i samband med sexdagarskriget 1967 tillsammans med östra Jerusalem, Gaza och de syriska Golanhöjderna. Östra Jerusalem annekterades 1980 och Golanhöjderna annekterades 1981. Enligt internationell rätt anses ockupationen olaglig – men USA har under Donald Trump erkänt Israels styre över Golan och Östra Jerusalem. Det är oklart vad som kommer att hända med de palestinier som bor i Jordandalen om området annekteras.
Kommer förslaget bli verklighet?
– Det kommer under brinnande valrörelse – upploppet inför det andra valet inom ett halvår. Opinionsundersökningar pekar mot ett resultat som liknar det från i våras. Netanyahu, som utreds för korruptionsanklagelser, kommer att göra sitt bästa för att kunna bilda en högerkoalition – men allt pekar mot att de diskussioner som kommer att ske efter valet blir avgörande.
Fakta Israel-Palestinakonflikten: Ockupation och annektering
- I konflikten mellan Israel och de palestinska territorierna talar man om ”det internationellt erkända Israel”, samt de ockuperade områdena.
- De ockuperade områdena som bland annat utgörs av Västbanken, inklusive Östra Jerusalem, samt Golanhöjderna, erkänns inte som en del av Israel, av det internationella samfundet. Undantaget är att USA, genom president Donald Trump, erkände Golanhöjderna som en del av Israel i mars i år.
- Israel har tidigare annekterat Golanhöjderna och östra Jerusalem.
- Medan ockupation av ett område innebär ett tillfälligt tillstånd, är annektering ett permanent anspråk av mark.
- Annekteringen av ockuperad mark bryter mot folkrätten.
- Premiärminister Benjamin Netanyahus uttalande om att annektera den del av Västbanken som ingår i Jordandalen har gjorts utan att gå in närmre på detaljerna i frågan.
- Det är därför oklart vad som kommer att hända med de palestinier som bor på området som skulle annekteras.
- Det är också oklart om det kommer att göras snabbt eller steg för steg.
- I de tidigare annekterade områdena – Golanhöjderna och Östra Jerusalem – har druserna och palestinerna som bor där erbjudits möjlighet att ansöka om israeliskt medborgarskap.
- Redan inför valet i april i år gjorde premiärminister Benjamin Netanyahu uttalanden om att annektera delar av Västbanken.
Källa: Anders Persson, Israelexpert och doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet och Jan Hallenberg, forskningsledare Utrikesinstitutet