Hösten 2020 gör Nasteho Mohamed, i dag riksdagskandidat för Centerpartiet, ett uppmärksammat inlägg på sociala medier. I det protesterar hon mot en somalisk klankultur hon menar finns även här i Sverige. Hon anklagar den somaliska föreningen Umis för kvinnoförtryck, då en man ska ha sagt åt henne att städa toaletterna för att hon var kvinna.

Föreningen tillbakavisar kritiken och händelsen utreds då också av den statliga bidragsgivaren Allmänna arvsfonden, som stöttat Umis med cirka 3,9 miljoner kronor i bidrag.

Saknade tydligt ställningstagande 

Men när Uppdrag granskning går igenom handlingarna framkommer att Allmänna arvsfonden aldrig pratar med Nasteho Mohamed själv och att de ger instruktioner till Umis för att de ska klara granskningen.

En handläggare på Allmänna arvsfonden mejlar att man saknar ett tydligt ”ställningstagande”, och att man önskar ”att föreningen och den anställde tar avstånd”. Umis svarar då med rubriken ”Ställningstagande” att man ”tar avstånd”.

“Min bild är att de verkligen menade det”

Nästa dag godkänns redovisningen och nära en miljon kronor betalas ut under 2021.

Och på sin hemsida lyfter Arvsfonden fram att föreningen “tagit avstånd”.

– Nej, jag vill inte säga att vi talar om för dem exakt hur de ska göra, säger Hans Andersson, enhetschef på Allmänna arvsfonden.

Det blir ju att det är ni som bidragsgivare som instruerar föreningen att ta avstånd? 

– Min bild är att de verkligen menade det, inte bara att de sa det till oss för att vi är bidragsgivare, säger Hans Andersson.

Efter att Nasteho Mohamed gick ut med sin berättelse blev hon uppringd av en representant för Umis. Hon avböjde då kontakt.

Umis har avböjt att besvara Uppdrag gransknings frågor med hänvisning till de ”komplexa omständigheterna kring ärendet” och av respekt för de inblandade.