Den svenska regeringen presenterade nyligen ett lagförslag för bättre kontroll och möjlighet att stoppa utländska investeringar i säkerhetskänsliga sektorer, bland annat kritisk infrastruktur och teknik som kan användas militärt.
– Det råder nog ingen tvekan om att det finns investeringar som gjorts av utländska företag i svenska företag som skulle ha träffats av en sådan här reglering om den fanns på plats och då också skulle ha granskats på det här sättet, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
SVT Nyheter har kartlagt det kinesiska ägandet i Sverige och hittat över 1500 företag som i olika grad har ett kinesiskt ägande. Från små restauranger och importfirmor till välkända bolag som personbilstillverkaren Volvo Cars och tågoperatören MTR.
En stor grupp är verksamma i eller kring just Volvo Cars-koncernen, som ägs av kinesiska Geely. Även företaget Nevs som tagit över Saab i Trollhättan är kinesiskt, men deras omsättning är betydligt mer blygsam.
Ingår i koncern
En stor grupp utgörs av olika typer av it-företag. Chiptillverkaren Silex i Järfälla har sedan flera år kinesiska ägare, och ingår i en koncern med täta band till det kinesiska kommunistpartiet och tillverkning av försvarsmateriel.
– Det är ett exempel på en typ av investering som kanske inte gått igenom nästa år, säger Oscar Almén vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Nyligen stoppades Silex i Tyskland från att själva förvärva ett annat bolag, just med hänvisning till det kinesiska ägandet.
Silex, MTR och Volvo har alla avböjt intervjuer med SVT Nyheter. Bolagen har olika sammanhang framhållit att de är privatägda, men enligt experter kan man inte dela upp kinesiska företag i statliga och privata på det sätt vi är vana vid i väst. (Se video.)
FOI arbetar just nu själva med en kartläggning av kinesiska uppköp i svenskt näringsliv.
Så gjordes undersökningen
SVT Nyheter har begärt ut uppgifter från Bolagsverket om samtliga företag och organisationer som har en kinesisk verklig huvudman, antingen med kinesiskt medborgarskap och/eller med Kina som bosättningsland (inklusive Hongkong). Totalt blev det 1 850 bolag och organisationer. Efter en gallring av inaktiva bolag, organisationer och dotterbolag som ingår i koncernredovisningar återstod omkring 1 500 verksamma aktiebolag som vi tittade närmare på.
Utöver dessa företag finns också bolag som har ett kinesiskt ägande, men där ägandet är så utspritt att man inte behövt anmäla någon verklig huvudman.
Vad är en verklig huvudman?
En verklig huvudman är den som äger eller kontrollerar ett företag eller en förening, vanligtvis genom att ha minst 25 procent av rösterna. Sedan 2017 för Bolagsverket register över verkliga huvudmän, enligt ett EU-direktiv. Ungefär 800 000 företag och föreningar berörs. Börsnoterade bolag är undantagna. Bolagsverkets register är dock inte heltäckande eftersom det är upp till bolagen själva att registrera och Bolagsverket har inte uppdraget att kontrollera uppgifterna.
Till de företag som har ett kinesiskt ägande men inte finns med i databasen över verkliga huvudman hör tågoperatören MTR.