• Vad är det nya? Uppdrag granskning kan avslöja att amerikanska storbanker har larmat om 8,2 miljarder kronor som slussats genom SEB mellan åren 2007 och 2016. Totalt handlar det om 57 SEB-kunder, majoriteten av dem i Baltikum, där många uppvisar klassiska kännetecken för misstänkt penningtvätt. De är registrerade på adresser där de inte har verksamhet, ägarna kan kopplas till skatteparadis och suspekta transaktioner flödar genom deras konton.
• Hur hänger det ihop med läckan från USA? Uppdrag granskning har tagit del av den nya läckan med mycket känsliga dokument om misstänkt penningtvätt som kommer från den amerikanska finanspolisen Fincen. I söndags kunde SVT Nyheter berätta att flöden på 17 000 miljarder kronor i misstänkta transaktioner finns i läckan som totalt består av över 2 000 dokument. Det handlar om så kallade misstankerapporter om penningtvätt, dokument som amerikanska banker skickat in till Fincen. Det är inga slutgiltiga bevis för att ett brott har begåtts, men dokumenten är en slags karta över misstänkt ekonomisk brottslighet med koppling till Ryssland.
• Vad säger banken? Uppdrag granskning har, sedan det första avslöjandet om penningtvätt hösten 2019, försökt få en intervju med SEB:s vd Johan Torgeby – som försäkrat sina kunder om att banken inte varit inblandad i den baltiska penningtvättshärvan som avslöjades kring Danske Bank, och som även Swedbank senare drogs in i. Banken vill inte heller nu ställa upp på en intervju utan skriver i ett mejl att SEB, av juridiska skäl, inte kan kommentera innehållet i misstankerapporterna. Banken skriver att de själva lämnat in över 7 000 misstankerapporter i Baltikum de senaste 10 åren.
“Vi tar avstånd från all typ av kriminalitet och arbetar aktivt för att se till att vi inte blir utnyttjade och för att ta vårt samhällsansvar att motverka finansiell brottslighet”, skriver SEB. Här kan du läsa en längre kommentar som banken lagt ut på sin hemsida.
