• I samarbete med det internationella journalistnätverket ICIJ och den amerikanska nyhetssajten Buzzfeed News har Uppdrag Granskning gått igenom det läckta materialet. Det handlar om mer än 2000 så kallade Suspicious Activity Reports, eller misstankerapporter, från amerikanska banker. 

• Vi har sökt igenom dokumenten både maskinellt, med hjälp av artificiell intelligens och manuellt för att hitta transaktioner och andra uppgifter kopplade till svenska banker och deras kunder. En av de svenska bankerna sticker ut i materialet, både när det gäller antalet transaktioner och belopp - SEB. 

• Resultatet från de båda sökningarna har sammanställts i en databas. Enbart transaktioner med uppgifter om namngivna avsändare eller mottagare med konto i SEB ingår i uträkningen. Misstankerapporter där SEB omnämns men inte kan kopplas till en specifik transaktion eller kund har gallrats bort. 

• Fem misstankerapporter handlar specifikt om SEB:s dotterbank i Estland. För dessa har vi räknat med den totala summan som anmäls även om inte varje enskild SEB-kund står omnämnd i misstankerapporten. 

• Vi har också gjort en fördjupad research på de SEB-kunder som omnämns i rapporterna. Dels har vi sökt i öppna källor exempelvis på nätet, i bolagsregister och artikeldatabaser efter spår av synlig affärsverksamhet. Dels har vi sökt i stängda källor, som exempelvis Panamadokumenten som läckte ut från advokatbyrån Mossack Fonseca för fyra år sedan, och tidigare kända penningtvättshärvor. Vi har också kartlagt bolagen som SEB-kunderna gör affärer med. 

• Vid omräkning av belopp från amerikanska dollar till kronor har vi använt oss av årsgenomsnitt för valutakurser från Riksbanken. I de fall där vi har belopp som sträcker sig över flera år och det inte framgår exakt när transaktionerna genomfördes har vi beräknat valutakursen på medianen för den aktuella perioden.