Ingen vet hur många svenska flickor som tvingas till giftermål utomlands men enligt Astrid Schlytter, docent i rättssociologi på Stockholms universitet, är problemet jättestort. Hon säger också att flickor ibland säger ja till giftermål, mot sin vilja. 

– Det är extremt svårt att gå emot sina föräldrar. Man kommer från ett samhälle där man är beroende av gruppen. Det är en beroendestruktur. Man får ett vi-jag. Man tänker inte: vad vill jag. Man tänker: vad vill min pappa, eller min mamma. Så det här att bli en självständig individ är väldigt, väldigt svårt. Man inordnar sig, det är ett tvång, det är ett indirekt tvång.

Vad är hedersförtryck?

– Det är en angelägenhet för familjen, framför allt män i familjen, att dotter, syster är oskuld när de gifter sig. Ett förtryck mot det egna barnet. Det börjar väldigt tidigt därför att man i biologisk mening blir kvinna när man får mens. 

Vad händer annars?

– Det är ett sätt för den man hon gifter sig med att veta att barnen hon föder är hans. Det är ofta ett arvssystem på manssidan. Är det så att hon föder en son som sedan visar sig inte är makens så kan ju egendomarna till han som trodde att han var pappa, hamna i en annan klan, i en annan släkt, i fel händer. 

Att förlora sin heder – vad innebär det?

– Motsatsen till heder är vanheder. En annan beskrivning är att vara levande död. Det här är fruktansvärt. Man kan bli utstött.

Vad är ditt råd till en tjej som är rädd att hon ska föras utomlands för att giftas bort?

– Att hon berättar för en lärare eller en kompis förälder som hon tror förstår. Det är väldigt viktigt mentalt att känna: jag är inte ensam. Sedan kan man kanske tillsammans med den vuxne kontakta socialtjänsten.

Vad borde Sverige göra?

– Man måste våga ta upp det här i skolan, informera om vilka rättigheter man har. Ta upp det med nyanlända, vad som krävs i Sverige, vad man inte får göra.

Uppdrag gransknings 20-minuters reportage Bortgift finns att se på SVT Play. Är du utsatt? På hedersfortryck.se kan du få hjälp och stöd.