Den så kallade ungdomsrabatten gäller dömda personer som är under 21 år vid brottstillfället. Den följer en schablontabell med principen att ju yngre förövaren är, desto kortare straff ska personen få.
Det betyder exempelvis att en 18-åring och en 22-åring får olika långa straff för samma brott.
– Rent straffrättsligt är det så att när det gäller unga lagöverträdare så bygger systemet på att vi så långt som möjligt inte ska låsa in, frihetsberöva människor rent generellt – och i synnerhet inte unga lagöverträdare, säger Jack Ågren, docent i straffrätt vid Stockholms universitet.
“Inte jurister som hittat på det här”
Är personen under 18 år bestäms påföljden till fängelse endast vid synnerliga skäl. Istället finns en rad olika särskilda påföljder för unga – till exempel ungdomsvård, ungdomstjänst och straffvarning.
– Det är inte jurister som har hittat på det här. Man vet att de inte är fullt utvecklade i hjärnan kanske förrän vid 25-30 år, säger Jack Ågren.
– Det vore nästan orimligt att inte beakta de här skälen då, som kommer från medicin, psykologi, sociologi och så vidare när man ska döma de här människorna för brott.
Men straffrabatten för unga är omstridd. I december 2017 beställde regeringen en utredning som bland annat fick i uppdrag att föreslå hur ett slopande av straffrabatt för 18-20-åringar skulle kunna se ut. Utredningens förslag har sedan kritiserats av flera remissinstanser.
Marianne Kristiansson, rättspsykiatriker och överläkare på Räddsmedicinalverket, säger till SVT Nyheter att straffrabatten bör ses över – för unga som tillhör kriminella gäng.
”Inte bra för barn och ungas utveckling”
Principen att ungdomar ska få vård istället för att bli inlåsta gäller även socialtjänstens åtgärder.
– Det finns ju forskning på att långa institutionsplaceringar, som då är att bli inlåst också som på SiS-institution, det är inte bra för barn och ungas utveckling, säger Annika Öqvist, enhetschef på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen är den myndighet som tar fram föreskrifter till kommunernas socialtjänster.
– Man får svårare när man kommer ut från institutionen, och om man inte mår bra och har det svårare så ökar ju sannolikheten att man ska fortsätta med destruktivt beteende, säger Annika Öqvist.
Den här är artikeln är uppdaterad med ett förtydligande. Utredningens uppdrag var att komma med förslag på hur straffrabatten kan slopas, uppdraget var inte att ta ställning till om den ska slopas.