– FN är ganska tandlöst när det kommer till att straffa gärningar som man begår i FN:s uppdrag, säger Ann-Marie Orler, före detta chef för FN:s samlade polisstyrkor.
Mellan 2010 och 2016 kom det in 172 anmälningar om sexuella övergrepp mot barn där FN-personal är misstänkta förövare. Det visar FN:s egen statistik. Men antalet offer är större än antalet anmälningar. Vissa fall omfattar dessutom mer än en förövare. Bakom två anmälningar i Centralafrikanska republiken som gjordes under 2016, finns totalt 78 barn som blivit offer för sexuella övergrepp. Men bara var tredje FN-utredning leder till åtgärder eller straff.
Tittar åt andra hållet
En av de som reagerat på detta är Paula Donovan. Hon arbetade länge inom FN, som särskild rådgivare i aidsfrågor. Hon insåg omfattningen av de sexuella övergreppen och hur svårt FN har att göra något åt det.
– När FN-experter och utredare hör sig för om att åka ut i fält får de höra från personal att det finns en känsla av att sexuellt våld innebär straffrihet, att ”det händer hela tiden” och att folk, på grund av påtryckningar, tittar åt andra hållet, säger hon.
Läs mer: FN-personal bakom systematiska övergrepp på Haiti
I värsta fall får man sparken
Det är FN:s 193 medlemsländer som bidrar med pengar och personal till fredsbevarande insatser. Över 100 000 personer deltar varje år. Hela systemet är beroende av det. Så att anklaga ett lands utsända för övergrepp är därför politiskt känsligt.
– Man går inte åt medlemsstaterna så hårt utan man hittar politiska lösningar eller man försöker lösa saker på ett annat sätt. Och det är, just när man kommer till den här typen av övergrepp så blir inte det bra, säger Ann-Marie Orler.
FN-personal har immunitet och kan inte ställas inför rätta i det land där de verkar. Och FN har inte själva juridisk möjlighet att döma någon för ett brott. FN är ingen domstol.
Läs mer: Utsattes för övergrepp av soldater – tvingas bo på gatan
Det som händer är att den som anklagas skickas hem – om det är en soldat eller polis. Det är hemlandets rättssystem som tar hand om fallet. Då har det ofta gått lång tid och det finns en risk att vittnen och bevis är borta. Om det är en civilanställd utreder FN själva och det kan bara resultera i en administrativ åtgärd – i värsta fall att man får sparken.
Ingen ”magisk” lösning för bättre träning
I FN:s högkvarter i New York är övergreppen en högst aktuell fråga. Efter Anders Kompass-historien utsågs en särskild samordnare för FN: s åtgärder mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.
Det finns de som hävdar att medlemsstaterna måste låta en oberoende organisation utanför FN utreda och ställa förövare inför rätta. Vad tycker du om det, som en särskild domstol?
– Jag vet inte vad jag tycker om det. Det är en idé som jag har hört. Frågan vi måste ställa är om en oberoende domstol är det enda svaret. Är det enda sättet, säger Jane Holl Lute.
Kanske är det ett svar?
– Jag vet inte. De fina män och kvinnor som utgör FN:s militär och polis förtjänar praktiska lösningar och åtgärder. Jag är inte beredd att säga att det finns någon ”magisk” lösning för bättre träning. Nej, alla måste personligen vara delaktiga i att lösa problemet. Du måste veta vad som gäller. Vi skrev ut små kort, ”inga ursäkter-kort” för att dela ut till alla. Det finns ingen ursäkt för att inte veta vad vi har för regler. Det finns ingen ursäkt för att inte hålla våra regler.
Viktig fråga för FN
Är problemet att personerna som arbetar med de här insatserna inte visste vad som var rätt eller fel?
– Nej, jag tänker inte svara för dem. Vem kan förklara övergrepp på barn i rationella termer? Jag kan inte göra det, så jag tänker inte försöka, säger Jane Holl Lute.
Under det senaste decenniet har FN kommit med en rad förslag om hur man ska komma till rätta med problemet. Den 9 mars i år kom FN med ytterligare en åtgärdsplan. Den nya generalsekreteraren, António Guterres, har satt kampen mot övergreppen som en av de viktigaste frågorna för FN.