När flyktingströmmen var som störst förra hösten slöt kommuner i stora delar av Sverige direktupphandlade avtal med privata aktörer för flyktingboenden. Avtal som gått snabbt att teckna. I många fall, för snabbt.

I Östersund tecknade kommunen i februari i år ett avtal utan offentlig upphandling med ett företag som skulle bygga 100 attefallshus för 53 miljoner kronor. Dessa skulle hyras ut som bostäder åt nyanlända som fått uppehållstillstånd.

Konkurrensverket inleder granskning

Men efter att regeringen täppte till gränserna minskade flyktingströmmen och i april ångrade sig kommunen, husen behövdes inte längre. Men avtalet var ju tecknat och har fortsatt att kosta pengar genom det ingångna avtalet.

Nu har Konkurrensverket inlett en granskning av Östersundshem på eget initiativ då de omdiskuterade attefallshusen köptes utan offentlig upphandling.

Direktupphandling tillåten i vissa fall

Lagen tillåter direktupphandling när det är absolut nödvändigt och det råder “synnerligen brådska”. Då finns inte tid att konkurrensutsätta inköpen. Men frågan är när den synnerliga brådskan, i detta fall flyktingströmmen, avtog.

Även i Hallsberg slöt kommunen ett avtal på 46 miljoner med en privat aktör, som varken hade bygglov eller hunnit färdigt med renoveringen.

Och i Ystad tecknade kommunen ett avtal på 54 miljoner så sent som i maj i år, inte heller det offentligt upphandlat och Konkurrensverket utreder nu även där vad som hänt.

Migrationsverket står för notan

Men det är inte skattebetalarna i de enskilda kommunerna som står för kostnaderna. I stället kommer notan att skickas vidare till Migrationsverket som ersätter kommunerna i form av statsbidrag.